Litteraturseminarium 1/3-2010

Under seminariet har vi utgått från modellen som Ahlrik (muntlig kommunikation, 100301) tog upp under föreläsningen samt tankefiguren som visar sambandet mellan kunskapsmål, undervisning och bedömning i naturorienterade ämnen från Myndigheten för skolutveckling (2008).

Tema vind i förskolan

Mål utifrån Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998)

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.

Tolkning av målet inom tema vind

Utveckla sin förståelse för hur vindar uppstår och att luft är någonting.

Hur arbetar vi för att barnen ska få möjlighet att förstå fenomenet?

Visa att varm luft stiger och kall luft sjunker genom olika experiment. Använda experiment med ballonger för att synliggöra att luft är något.

Hur vet vi att verksamheten har bidragit till att barnen utvecklat sitt kunnande?

Använda Concept Cartoon för att fråga och diskutera med barnen för att få syn på deras kunnande. Det går även att få syn på deras lärande i barnens lek. Ett annat sätt att få syn på barnens lärande är genom intervjuer. Andersson (2008) tar upp att det är viktigt att planera undervisningen så att kunnande som byggs upp vid ett tillfälle används och utvidgas i nya sammanhang och detta anser vi är möjligt att uppnå genom intervjuer både innan och efter lärandetillfället.

Kriteriefråga

Varför stiger en luftballong?

Tema vatten – flyta sjunka i skolan

Mål utifrån Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998).

Skolan skall sträva efter att varje elev efter genomgången grundskola ska känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena.

Mål utifrån kursplanen för naturorienterade ämnen (Skolverket, 2008).

Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier.

Tolkning av målet inom tema flyta – sjunka

Känna till att föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga.

Så här kan eleven visa att hon/han kan detta

Genom att ställa hypoteser, diskutera och utföra experiment där de får testa olika föremåls flytförmåga, samt med hjälp av lera undersöka formens betydelse för flytförmågan.

Så här avgörs om en elev har nått målet

Genom att använda Conxept Cartoon för att se vad eleverna har lärt sig och göra lärandet synligt. Ett annat sätt att få syn på elevernas lärande är genom de diskussioner som förs under undervisningstillfället, samt deras lösningar av problemet med lerklumpen.

Kriteriefrågor

Hur kommer det sig att en båt kan flyta?

Reflektioner kring bedömning

Vi anser att det är det är oerhört komplext med bedömning och vi kan förstå att många väljer att ha prov eftersom man då direkt får ett mått på elevernas kunskap, men vi anser att det är svårt att se elevernas förståelse genom prov och att provens utformning är av betydelse. Använder man sig av kriteriefrågor kan man bättre se elevernas förståelse. Vi anser även att det är viktigt att med variation när det gäller bedömning för att eleverna ska få möjlighet att visa sin kunskap och förståelse på olika sätt. Det är även viktigt att använda sig av formativ bedömning vilket även Andersson (2008) tar upp. Han menar att det ger vägledning för både lärare och elever.

Vi upplever att grupparbete kan vara ett bra arbetssätt att använda i undervisningen, men att det kan vara svårt för läraren att bedöma den enskilda elevens kunskaper utifrån detta.

Referenser

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. (2008). Naturorienterade ämnen – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.

Skolverket. (2008). Kursplaner och betygskriterier. Västerås: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Litteraturseminarium 25/2

Allmänt om etik i naturvetenskap

Vi anser att det är viktigt att uppmärksamma barnen/ eleverna om att deras beteende påverkar exempelvis miljön och att prata om att man inte bör duscha för länge, åka mycket bil, plocka fridlysta blommor osv. Samtidigt vill vi inte skrämma barnen och eleverna eller få dem att känna att de inte kan påverka. Enligt Ginner & Mattson (1996) anser många människor att enskilda ansträngningar inte ger effekt, men som lärare måste vi ge eleverna är känsla av möjlighet till påverkan både genom egna handlingar och som Andersson (2008) påpekar utöva demokratisk tryck. Vi funderade också på vem som bär ansvaret för den globala uppvärmningen och expansionen av ekosystem, är det USA, I-länderna eller de äldre generationerna som Andersson (2008) skriver om. Det verkar som att det ekonomiska intresset oftast styr, vilket är något vi förfäras över.

För att kunna ta ställning i olika etiska frågor, t.ex. genmodifiering, behövs teknisk och naturvetenskaplig kunskap (Ginner & Mattsson, 1996). Vi bör alltså ge eleverna denna kunskap. Den globala uppvärmningen och liknande globala problem passar enligt oss inte i förskolan eftersom barnen själva inte har det globala perspektivet. Vi vill istället prata med förskolebarnen om exempelvis kompost, respekt för naturen och de som lever där, inte slösa på vattnet.

Etik inom området vatten

En etisk aspekt utifrån vatten är att vattentillgångarna är orättvist fördelade och att endast en liten del av världen har tillgång till rent vatten. Att många i västvärlden har pooler i trädgården där mycket vatten hamnar eller att vi duschar och spolar toaletten med dricksvatten är ett dilemma att diskutera, särskilt i kontrast till att människor i andra länder inte har tillgång rent vatten att dricka. En fråga att diskutera är vilket som är viktigast i fråga om vattenkraftverk, ren energi eller arters överlevnad? Ett stort dilemma är att bönder gödslar för att producera tillräckligt med mat, när gödseln hamnar i vattnet blir sjöar och vattendrag övergödda. Vad är viktigast, mat eller rent vatten?

Etik inom området vind

Är vindkraftverk bara bra? Hur påverkar det djurlivet? Är det värt det? Vem tar ansvar för föroreningar som sprids med vinden? Enligt Ginner & Mattsson (1996) betyder delat ansvar ofta inget ansvar, den långa kedjan av ansvariga är ett stort problem. Det finns även mycket att resonera kring när det gäller de ökade antalet stormar och orkaner som tros bero på klimatförändringar. I vidare mening kan man fundera över flygets roll i globala uppvärmningen? Är det acceptabelt att politiker flyger till klimatmöten i stora bränsleslukande privatplan?

Vår slutsats är att det finns många etiska aspekter att ta upp med barn och elever. Det är viktigt att göra det för att de ska bli medvetna världsmedborgare som kan ta etiska ställningstaganden.

Referenser:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Litteraturseminarium 8/2- 10

Sammanfattning av artikelen av Yoon & Onchwari

Yoon & Onchwari (2006) anser att kunskap om barns individuella skillnader, socio-kulturella bakgrund och barns utveckling är utgångspunkter för undervisningen. De förespråkar också 5E som innebär engagerande, utforskande, förklarande, utarbeta och utvärdera. även frågans roll i undervisningen framhålls. Författarna menar att utmanande frågor ska guida barnen i deras lärande. Till dessa frågor finns inga enkla svar, barnen/eleverna ska engageras, experimentera, systematisera, skapa modeller, kommunicera, mäta, förutsäga m.m. Barnen ska alltså göra naturvetenskap, i motsats till att reproducera fakta och teorier.

Konstruktivismen genomsyrar Yoon & Onchwari (2006) tankar. Sjöberg (2005) beskriver konstruktivismen som ett sätt att konstruera sin egen kunskap. En individ kan inte ta över en annans kunskap utan måste skapa sin egen. Förespråkare för konstruktivismen värdesätter det frågande samtalet och arbetssättet ska vara en process som utgår från den enskilde individens lärande (Sjöberg, 2005).

I artikeln framgår att lärare för yngre åldrar inte behöver ha någon expertkunskap i de naturvetenskapliga ämnena. Det viktiga är processen, att få barnen intresserade av naturkunskap och få syn på sitt eget lärande. Att utgå från barnens närmiljö i undervisningen anser författarna väsentligt för att skapa intresset.

Yoon & Onchwari (2006) lyfter fram tekniken som ett hjälpmedel att lära naturvetenskap. Ginner & Mattson (1996) menar att natur och teknik är två skilda saker och att teknikämnet har mer att erbjuda än ett komplement till naturvetenskapen.

Egna tankar

Vi har tolkat Yoon & Onchwaris (2006) tankar om hur undervisningen ska se ut som att det är bättre att läraren har kunskaper om helheten än delarna i naturvetenskap. Läraren bör skapa möjligheter för barnen att upptäcka naturen. Författarna poängterar att det är viktigt med en rik miljö för att skapa nyfikenhet för ämnet naturvetenskap.

Vi tycker att det verkar vara ett bra arbetssätt, på grund av att barnen är involverade i hela processen. Det blir en större kunskap och förståelse genom en ökad delaktighet i processen. Barnen får en helhetsbild och kan förstå vad man ska ha naturkunskaperna till.

Efter att vi läst Garbetts (2003) artikel insåg vi även att en god baskunskap är betydelsefull för att kunna ställa de rätta frågorna och känna sig säker i lärarrollen.

En blandning mellan de olika utgångspunkterna anser vi vara fördelaktigt. Lärare behöver viss baskunskap i naturvetenskap men vi menar att det viktiga är hur läraren lär ut och samspelar med barnen/eleverna, inte att läraren är expert i ämnet. Ska en lärare undervisa i ett ämne kan han/hon läsa om det området lite extra innan. Lärarutbildningen kan inte lära studenterna allt, utan bör enligt oss ge en god grund som sedan kan utökas i yrkesrollen där både kunskaper och erfarenheter spelar stor roll. Naturvetenskap och teknikskursen öppnar våra ögon för vad som är naturvetenskap och teknik och får oss att se möjligheterna med ämnena, det anser vi vara viktigare än djupgående faktakunskaper.

Litteraturseminarium 29/1

Naturvetenskapsbegreppet

När vi hör begreppet naturvetenskap tänker vi främst på formler och skolans naturorienterade ämnen, det vill säga biologi, fysik och kemi. Vi tänker även på naturen och på miljön. Vi anser att det till stor del handlar om att ta reda på allt och förstå varför det är på ett visst sätt eller hur saker fungerar och se samband. Vi relaterar även naturvetenskapen till experiment och observationer för att ta reda på det man är intresserad av.

Vi anser att Wickman och Persson (2009) på ett bra sätt förklarar vad naturvetenskap handlar om. De skriver att syftet är att studera naturen och den materiella världen. Wickman och Persson tar även upp tio punkter som bör vara uppfyllda för att det ska betraktas som naturvetenskap. Bland dessa ingår bland annat att försöka hitta samband, orsaker och att försöka förutsäga händelser. Vi håller även med Sjöberg (2005) om att vi inte kan förstå vår värld idag utan att ha ett förhållande till naturvetenskapen, dess kunskaper, teorier, metoder och processer.

För vissa människor kan vi se att naturvetenskapen kan innebära en motsättning och ett hot mot deras livsåskådning. Människor har olika syn på världen och detta måste man då som lärare respektera och ha förståelse för.

Teknikbegreppet

För oss handlar teknik om maskiner, verktyg, datorer, kommunikation och att konstruera saker. Vi kopplar det även till teknikundervisningen under vår egen skolgång, där det till stor del handlade om kopplingsscheman, hävstänger och att konstruera olika saker. Vi kan se att teknik handlar mycket om "know how" precis som Ahlrik (muntlig kommunikation, 100128) tog upp. Även Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik handlar om problemlösning i stor utsträckning.

En definition av teknikbegreppet som vi anser vara relevant är den Ginner och Mattsson (1996) ger: "Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process" (s. 22).

Vi anser att teknik handlar mycket om människans metoder att behärska naturen och teknik måste även förstås i ett sammanhang ur kulturella, ekonomiska och sociala aspekter precis som Ginner och Mattsson (1996) tar upp. Teknik består även av både teoretisk och praktisk kunskap, vilket går att utläsa i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998).

Ämnesdidaktik

Ämnesdidaktik kopplar vi till frågorna Vad? Hur? Varför? samt För vem? Vi tänker att det handlar om att som lärare kunna knyta goda ämneskunskaper till sin pedagogiska förmåga.

Vi håller med Sjöberg (2005) om att det handlar om värderingar som är knutna till den innehållsmässiga aspekten av undervisningen. Han tar även upp de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och För vem?

När det gäller den didaktiska frågan Vad? upplever vi att man i skolan borde kunna omvandla innehållet i undervisningen i de naturorienterade ämnena, så att det inte bara blir en "nedbantad" del av universitetets innehåll precis som Sjöberg (2005) skriver.

Ämnesteori

Våra tankar om ämnesteori är att det innefattar innehållet i undervisningen och att det går att koppla till den didaktiska frågan Vad? Vi anser även att ämnesteori är det man vet om det aktuella ämnet, exempelvis sådant som finns nedskrivet i böcker eller som finns att tillgå på andra sätt.

Vi anser att det även handlar om de ämneskunskaper som läraren måste ha.

-2010