Vindpollinerade träd

Under handledningen med Stellan diskuterade vi lite kring vindpollinering. Vinden är ju ett sätt för vissa växter att föröka sig på. Ett exempel på ett träd som använder sig av vinden är björk. Björken har enkönade hängen, men den har både han- och honhängen på samma träd. Blomningen sker på våren i samband med lövsprickningen. Björkens frukter är tvåvingade nötter och det är de som sprids med vinden. Den har stor spridningsförmåga och är snabbväxande. Det är även de vindpollinerade växterna som ger allergiska reaktioner, så som pollenallergi. Björk är det vanligaste allergiframkallande lövträdet, dels för dess stora allmänna förekomst men även för att det framkallar extremt hög produktion av pollenkorn. Ett enda hänge med hanblommor kan innehålla fem till tio miljoner pollen. Blomningen börjar i mars/april och är oftast över i slutet av juni. Om man har utvecklat en allergi mot björk är det inte ovanligt att man reagerar även på al och hassel, som är närbesläktade botaniskt sett och som också är vindpollinerade.

Källor: Bra Böckers Lexikon, www.astmaoallergiforbundet.se, www.phadia.se

Tromber

Vi har nu skrivit om hur vindar uppstår, men det finns många olika sorters vindar. Följande kommer att handla om tromber.

Tromber kan bildas på olika sätt, småtromber bildas där luften är mycket upphettad, oftast i öknen, på jordytan och arbetar sig uppåt till en höjd på 10-100 meter. En större tromb, eller tornado som det kallas i engelskspråkiga länder, bildas i åskmoln där luften är varm, fuktig och instabil. Under molnet formas en molnslang av roterande luft som sedan når marken. (NE.se) Väl på marken ser tromben ut som ett snurrande rör som förflyttar sig med mycket hög hastighet. Tromber låter även väldigt mycket, enligt vittnen i Sverige som 100 Viggenplan. Det är vanligt att regn, åska och hagel följer tromben. Tromber bildas oftast under sommar och höst här i Sverige, vanligast är juli. Trombpelaren kan bli över 1 kilometer långt och 100 meter brett. När en tromb drar fram över en skog lägger sig träden åt alla håll vilket är ett kännetecken att det varit just en tromb. Konsekvenserna av en tromb kan bli förödande, exempelvis rycktes 40 000 träd upp när en tromb passerade Jämtland 1986, bilar kan lyftas upp och hus bli krossade. Det finns flera dokumenterade fall i Sverige av att människor lyfts upp av tromben och satts ner någon annanstans. Virveln kan lyfta föremål på flera ton. (Svahn, 2008).

I USA kallas tromberna för tornados och är mycket kraftigare, kan uppnå en hastighet på 150 m/s jämfört med svenska 70 m/s. 1925 härjade den mest långlivade tornadon i USA, den färdades 480 kilometer och den tog 695 människors liv. I Sverige förekommer ca 10 tromber om året medan det rör sig om 200 tornados i USA (Oklahoma och Kansas) på samma yta. (Svahn, 2008)

Referenser:

Svahn, C. (2008) Stora boken om naturfenomen. Sundbyberg: Bokförlaget Semic.

Information och bild:

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/tromb/331690. Hämtat 2010-03-22