Visar inlägg med etikett teknik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teknik. Visa alla inlägg

onsdag 14 april 2010

Teknik i förskola och skola

Jag har varit ute på mina fältstudieplatser och undersökt tekniken där. Jag har observerat och frågat lärare.

Ginner & Mattsson (1996) menar att teknik är bland annat olika redskap man sätter mellan sig själv och omgivningen. I skolan och förskolan finns gott om redskap som underlättar vardagen för både elever och pedagoger. Det finns datorer för eleverna/barnen att använda både på förskolan och i skolan. Läraren använder CD-spelaren för att lugna eleverna när de kommer in i klassrummet vilket är ett sätt att använda tekniken i klassrummet. Skolan har en flyttbar projektor som används i undervisningen för att synliggöra något för eleverna. Enligt läraren har klassen inte arbetat med teknik i undervisningen, vilket är tråkigt eftersom det då blir svårt att hinna nå målen för teknik i femte klass. Ginner & Mattsson (1996) uppmuntrar till att börja teknikundervisningen med enkla verktyg. Eleverna har hemkunskap och slöjd på en annan skola så dessa verktyg finns inte på skolan. ”Enkla” tekniska föremål/verktyg och uppfinningar är pennor, Whiteboards, linjaler, papper och mycket annat, allt detta bara finns i klassrummet utan att vi tänker på att det är teknik men som skulle vara svårt att klara sig utan. Saxar skulle läraren kunna undervisa kring och låta eleverna fundera hur de växt fram och hur de egentligen fungerar. Ett av målen i kursplanen är att eleverna ska ha kunskap kring hur tekniska redskap fungerar och beskriva hur deras funktioner (skolverket.se). Det skulle även vara intressant om eleverna fick fundera över vad som skulle hända om t.ex. alla pennor eller datorer skulle gå upp i rök. Hur klarar man sig utan och hur gjorde man innan de blev uppfunna? I kursplanen för teknik (skolverket.se). står att läsa att eleven i slutet av femte skolåret ska ha kunskaper kring välbekant teknik utveckling och dess betydelse för natur, samhälle och individ vilket skulle synliggöras om eleverna fick fundera vad människan använde innan t.ex. kylskåpet, ta reda på hur det faktiskt var och också hur de påverkade omgivningen att kylskåpet uppfanns.

På fredagarna får de elever som skött sig under veckan ha lite roligt och de får då välja på att pyssla eller leka med TeknikLego De flesta eleverna, både flickor och pojkar väljer Lego. Jag anser att TeknikLego kan utveckla det tekniska tänkandet hos elever och det är bra att eleverna får leka in det. Att konstruera och bygga med olika material finns med ända från förskolans läroplan som något som ska ges möjlighet att lära. Eleven skall i slutet av femte skolåret kunna planera och utföra enklare konstruktioner med handledning (skolverket.se, kursplan teknik) Genom Legot kan eleverna få förståelse för viktiga tekniska uppfinningar så som hjulet och dess användningsområden. Läraren skulle också kunna ge dem några uppgifter med just enkla konstruktioner som de ska bygga enskilt eller tillsammans.

På förskolan barnen inte arbetat med teknik på något särskilt sätt men det finns Lego och klossar som uppmuntrar till konstruktion. I läroplanen för förskolan (skolverket.se) står det att barnen ska få bygga, skapa och konstruera i olika material och tekniker. Barnen möter även många olika redskap på förskolan både inne i form av pennor, saxar o.s.v. och ute med sandlådespadarna och mycket annat. Det skulle vara utvecklande att utmana barnen att bygga ett så högt torn som möjligt av klossarna eller i sandlådan. Då kan barnens tekniska tänkande få utvecklas och de får även konstruera som det står i läroplanen (Lpfö). Det skulle vara roligt att låta barnen få undersöka olika apparater, magneter eller annan teknik. Barnen skulle säkert tycka det vore väldigt roligt.

Tekniken verkar ha en undanskymd plats i skolan och förskolan, åtminstone där jag observerat och frågat. Ginner & Mattsson (1996) kallar ämnet ett skolämne i tillväxt vilket de fortfarande verkar vara 14 år senare vilket är ganska uppseendeväckande! Författarna säger också att det kan vara svårt att få grepp på teknikämnet och även att se hur det hänger ihop. Detta tror jag har bidragit till att många lärare inte riktigt vågar ta tag i teknikundervisningen. Teknik är för många något skrämmande tror jag, sådant man inte förstår och med den inställningen är det svårt att lära barnen något. Lärare borde kanske fortbildas inom ämnet så att de känner självförtroende att undervisa i det.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Kursplan för teknik.http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/2089/titleId/TK1010%20-%20Teknik Hämtat 2010-04-14

Skolverket. (2006). Läroplan för förskola- Lpfö 98. Hämtat på Skolverket.se- Publikationsdatabasen

måndag 8 mars 2010

Från rörelseenergi till elektricitet

Vindkraftverk fångar energin i vinden och omvandlar den till mekaniskt arbete, som via en generator omvandlar rörelseenergin till el.

Vinden blåser på vindkraftverkets blad. De tryckskillnader som uppstår mellan fram och baksidan gör att bladen roterar. Bladen är formade på liknande sätt som flygplansvingar. Flygplan lyfter för att luftens omväg över vingen gör att luften har en högre hastighet över än under vingen vilket skapar ett undertryck över (luft i rörelse har lägre tryck än stillastående) och en lyftkraft som lyfter planet. När vinden blåser över bladen på vindkraftverket skapas en lyftkraft som gör att bladen roterar. Bladspetsen rör sig ungefär 6 gånger snabbare än vindens hastighet. Turbinaxeln (bladen) driver en generator, generatorn håller emot axeln eftersom ingen el skulle alstras om bladen snurrar fritt. Generatorn, som sitter uppe i tornet, alstrar elektricitet som sedan färdas via elkablar ut i det nedgrävda elnätet.

Referenser:

CVI. (2004) Så fungerar ett vindkraftverk- faktablad 3. Högskolan på Gotland. http://www.frostvikeninfo.se/vindkraft/files/Faktablad.pdf hämtat 8/3 2010

Energirådgivningen. (2009). Vindkraft- eff 12. www.energirådgivningen.se

fredag 26 februari 2010

Vidare om vindkraft och miljöpåverkan

Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs. Fördelarna med de som står ute på havet är att vindarna är jämnare där och att vindkraftverken kan vara mycket större och på så sätt ta tillvara på dem bättre. Det är dock väldigt dyrt att bygga till havs och ju längre ut de står desto dyrare.

Miljöpåverkan för ett vindkraftverk ute på havet är störst när de byggs. Grävning och transporter medför utsläpp. Ljuden som blir av uppförandet och elproduktionen kan också störa djurlivet och även närboende människor. Även botten blir påverkad och kan bli grumlig en tid vilket stör ljusflödet till bottnen. När verket sedan är igång kan magnetiska fält störa djurlivet i vattnet. Studier görs på detta och det har visat sig att ålarna inte störs anmärkningsvärt. De studier som gjorts på fåglarnas påverkan har visat att det är få fåglar som kolliderar med verken eftersom de undviker vindparkerna. Det verkar inte heller vara någon märkbar effekt från infraljuden eller strömkablarna.

När vindkraftverken tas ner återvinns det mesta. Det gäller både de på land och de till havs.

Vad gäller landbaserad vindkraft gäller liknande som för de havsbaserade. Vid uppförandet är det transporter osv. När vindkraftverket väl är i drift kan närboende människor störas av ljuden och skuggorna. Fåglar och fladdermöss kan flyga in i dem och den estetiska aspekten är även den en miljöpåverkan. I Sverige är beslutat att ljuden vid närmaste bostäder inte får överstiga 40 dBa (decibel A), det jämförs med ett vanligt samtal som uppmäter 65 dBa.

Referens: Vattenfall. (2010). Om Vattenfall. Tillgängligt på internet: http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/index.jsp [Hämtat 2010-02-26]

fredag 19 februari 2010

Vindkraftverk

Jag har letat information om vindkraft och än så länge kommit fram till följande:

Vindkraftverk omvandlar kinetisk energi (rörelseenergi) till elektricitet, vindel. Vindelen räknas som förnybar energi.

I början av 2009 hade Sverige 1032 vindkraftverk och de står för 1,4 % av den svenska elkonsumtionen. Vindkraftverken producerar el 1500 – 3000 timmar med full effekt. Alla världens vindkraftverk står för 1,2 % av världens elbehov. Ett modernt vindkraftverk har upp till 6 MW effekt. I början av 2009 var det största vindkraftverket i Sverige på 3 MW.

Ett vindkraftverk består av en vindturbin med två eller tre blad. Turbinen sitter på ett högt torn av stålplåt, för att tornet ska klara stora stormar krävs ett kraftigt fundament. För vindkraftverk på land kan fundamentet bestå av betongpålar som sätts ner i marken eller gravitationsfundament som är en cirkelplatta som väger 1000 ton. ”Propellern” riktar in sig mot vinden genom att turbinen vrids med hjälp av en växlad motor. Bladens hastighet kan komma upp till 50- 90 m/s och de rör sig max 15-30 varv/minut och de sköts med hjälp av en kuggväxel. När vinden fördubblas ökar effekten 8 gånger och då måste effekten begränsas för att inte maskineriet ska gå sönder, det sker bland annat genom att delar eller hela bladen vrids. Vindkraftverket startar när det blåser tillräckligt mycket (3-4 m/s) och stoppas när det blåser för mycket (25 m/s) för att skydda verket, datorer sköter driften. Den ultimata vindhastigheten för ett vindkraftverk är 12-14 m/s. Då turbinen bromsas sker det vanligtvis genom mekanisk och aerodynamiska bromsar.

Informationen är tagen från NE, Vattenfall.se och byggindustrin.se

Jag har fortfarande många frågor. Bland annat tycker jag att alla kuggväxlar, växlad motor, mekanisk och areodynamiska bromsar är speciellt svårt. I min process har jag än så länge endast kommit dit att jag accepterar att det är så det heter. Kunskapen måste fördjupas ytterligare! jag ska även ta reda på mer om hur rörelsen blir till elektricitet och jag vill gärna ha nyare fakta. Ställ gärna frågor om det är något specifikt som behöver förklaras mer.