Vidare om vindkraft och miljöpåverkan

Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs. Fördelarna med de som står ute på havet är att vindarna är jämnare där och att vindkraftverken kan vara mycket större och på så sätt ta tillvara på dem bättre. Det är dock väldigt dyrt att bygga till havs och ju längre ut de står desto dyrare.

Miljöpåverkan för ett vindkraftverk ute på havet är störst när de byggs. Grävning och transporter medför utsläpp. Ljuden som blir av uppförandet och elproduktionen kan också störa djurlivet och även närboende människor. Även botten blir påverkad och kan bli grumlig en tid vilket stör ljusflödet till bottnen. När verket sedan är igång kan magnetiska fält störa djurlivet i vattnet. Studier görs på detta och det har visat sig att ålarna inte störs anmärkningsvärt. De studier som gjorts på fåglarnas påverkan har visat att det är få fåglar som kolliderar med verken eftersom de undviker vindparkerna. Det verkar inte heller vara någon märkbar effekt från infraljuden eller strömkablarna.

När vindkraftverken tas ner återvinns det mesta. Det gäller både de på land och de till havs.

Vad gäller landbaserad vindkraft gäller liknande som för de havsbaserade. Vid uppförandet är det transporter osv. När vindkraftverket väl är i drift kan närboende människor störas av ljuden och skuggorna. Fåglar och fladdermöss kan flyga in i dem och den estetiska aspekten är även den en miljöpåverkan. I Sverige är beslutat att ljuden vid närmaste bostäder inte får överstiga 40 dBa (decibel A), det jämförs med ett vanligt samtal som uppmäter 65 dBa.

Referens: Vattenfall. (2010). Om Vattenfall. Tillgängligt på internet: http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/index.jsp [Hämtat 2010-02-26]

Litteraturseminarium 25/2

Allmänt om etik i naturvetenskap

Vi anser att det är viktigt att uppmärksamma barnen/ eleverna om att deras beteende påverkar exempelvis miljön och att prata om att man inte bör duscha för länge, åka mycket bil, plocka fridlysta blommor osv. Samtidigt vill vi inte skrämma barnen och eleverna eller få dem att känna att de inte kan påverka. Enligt Ginner & Mattson (1996) anser många människor att enskilda ansträngningar inte ger effekt, men som lärare måste vi ge eleverna är känsla av möjlighet till påverkan både genom egna handlingar och som Andersson (2008) påpekar utöva demokratisk tryck. Vi funderade också på vem som bär ansvaret för den globala uppvärmningen och expansionen av ekosystem, är det USA, I-länderna eller de äldre generationerna som Andersson (2008) skriver om. Det verkar som att det ekonomiska intresset oftast styr, vilket är något vi förfäras över.

För att kunna ta ställning i olika etiska frågor, t.ex. genmodifiering, behövs teknisk och naturvetenskaplig kunskap (Ginner & Mattsson, 1996). Vi bör alltså ge eleverna denna kunskap. Den globala uppvärmningen och liknande globala problem passar enligt oss inte i förskolan eftersom barnen själva inte har det globala perspektivet. Vi vill istället prata med förskolebarnen om exempelvis kompost, respekt för naturen och de som lever där, inte slösa på vattnet.

Etik inom området vatten

En etisk aspekt utifrån vatten är att vattentillgångarna är orättvist fördelade och att endast en liten del av världen har tillgång till rent vatten. Att många i västvärlden har pooler i trädgården där mycket vatten hamnar eller att vi duschar och spolar toaletten med dricksvatten är ett dilemma att diskutera, särskilt i kontrast till att människor i andra länder inte har tillgång rent vatten att dricka. En fråga att diskutera är vilket som är viktigast i fråga om vattenkraftverk, ren energi eller arters överlevnad? Ett stort dilemma är att bönder gödslar för att producera tillräckligt med mat, när gödseln hamnar i vattnet blir sjöar och vattendrag övergödda. Vad är viktigast, mat eller rent vatten?

Etik inom området vind

Är vindkraftverk bara bra? Hur påverkar det djurlivet? Är det värt det? Vem tar ansvar för föroreningar som sprids med vinden? Enligt Ginner & Mattsson (1996) betyder delat ansvar ofta inget ansvar, den långa kedjan av ansvariga är ett stort problem. Det finns även mycket att resonera kring när det gäller de ökade antalet stormar och orkaner som tros bero på klimatförändringar. I vidare mening kan man fundera över flygets roll i globala uppvärmningen? Är det acceptabelt att politiker flyger till klimatmöten i stora bränsleslukande privatplan?

Vår slutsats är att det finns många etiska aspekter att ta upp med barn och elever. Det är viktigt att göra det för att de ska bli medvetna världsmedborgare som kan ta etiska ställningstaganden.

Referenser:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Handledning

Under handledningen med Krister fick vi förslag på olika experiment som visar barnen att luft är något, exempelvis att ha en ballong i varje ända av en pinne och smälla den ena och se vad som händer. Han undervisade oss lite i lufttryck, bland annat fick vi lära oss att lufttrycket blir mindre ju längre upp i atmosfären man kommer och att luft i rörelse har lägre lufttryck än stillastående.

Krister talade även om varför varm luft stiger och att det beror på densiteten hos varm luft är lägre än kall luft. Densitet= massa/volym, alltså finns det färre molekyler (massan) i ett varmt utrymme (volym) än i ett kallt. Det kan också beskrivas som tätheten av ämnets molekyler. Han gav exemplet att två saker väger 1 kg men att volymen är 1 respektive 2 liter. densiteten är då 1 hos det första materialet och 0.5 hos det andra. Han visade ett experiment med en "värmeballong" som man tänder en bomullstuss under, "ballongen" stiger för att partiklarna i varm luft rör sig kraftigare och några åker ut i den kalla luften. Det blir då kvar färre luftmolekyler på samma yta vilket ger lägre densitet hos den varma luften. Något med lägre densitet stiger genom något med högre densitet, vilket han gav exemplet att en kork stiger i vattnet (det som har lägre densitet än vatten flyter). Ännu ett experiment för att känna att varm luft stiger och kall luft sjunker är att hålla handen över ett ljus eller handen under en glass.

Rätta mig om jag förstått något fel.

Varför blåser det?

Vi har i gruppen delat upp de olika delarna inom vårt valda område att fördjupa oss lite extra i eftersom det är så omfattande. Därefter har vi tänkt att skriva en sammanfattning tillsammans av våra nya kunskaper. Jag har läst om hur vindar uppstår (varför det blåser), vad lufttryck innebär och hur vindar mäts. Detta är en kort sammanfattning av vad jag har kommit fram till hittills:

Vind är flödet av luft i atmosfären och luft rör sig i förhållande till jordytan. Det som får luften att röra sig är skillnader i lufttryck, från områden med högtryck till områden med lågtryck. Vinden blir kraftigare ju större tryckskillnaden är. Både solens strålning och jordens rotation påverkar lufttrycket. Lufttrycket blir lägre ju högre upp man kommer i atmosfären, vilket beror på att att den ovanliggande luftmängden blir mindre. Varm luft är lättare än kall luft, vilket leder till att luften blir mer lättrörlig. Detta visar sig i att marknära luft under dagen börjar stiga uppåt och vindhastigheten ökar. Under natten blir vindhastigheten lägre eftersom markytan avkyls, och så även de lägre luftlagren. Eftersom jorden är ett roterande klot tillkommer Corioliskraften, som är en kraft som påverkar ett föremål när det rör sig på en roterande kropp och den beror på föremålets hastighet. Genom inverkan av Corioliskraften, också kallad Corioliseffekten, blir vinden efterhand nästan vinkelrät mot den riktning åt vilket trycket faller. Vindar kan röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar.

Med en vindflöjel eller en vimpel mäts vindens riktning, med andra ord varifrån det blåser, till exempel nordvästlig vind. Vindhastigheten anges i meter per sekund (m/s).

Faktan jag har läst har jag hämtat från Nationalencyklopedin, http://www.smhi.se/ och http://www.väder.se/.

Det finns så klart mer att skriva om allt detta, men jag hoppas att jag har bringat viss klarhet i detta med hur vindar uppstår med mera. Jag har i alla fall fått en större förståelse för det hela, men har även tänkt att läsa mer om luftens beståndsdelar och olika sorters vindar, som jag lägger ut fakta om senare.

Vindkraftverk

Jag har letat information om vindkraft och än så länge kommit fram till följande:

Vindkraftverk omvandlar kinetisk energi (rörelseenergi) till elektricitet, vindel. Vindelen räknas som förnybar energi.

I början av 2009 hade Sverige 1032 vindkraftverk och de står för 1,4 % av den svenska elkonsumtionen. Vindkraftverken producerar el 1500 – 3000 timmar med full effekt. Alla världens vindkraftverk står för 1,2 % av världens elbehov. Ett modernt vindkraftverk har upp till 6 MW effekt. I början av 2009 var det största vindkraftverket i Sverige på 3 MW.

Ett vindkraftverk består av en vindturbin med två eller tre blad. Turbinen sitter på ett högt torn av stålplåt, för att tornet ska klara stora stormar krävs ett kraftigt fundament. För vindkraftverk på land kan fundamentet bestå av betongpålar som sätts ner i marken eller gravitationsfundament som är en cirkelplatta som väger 1000 ton. ”Propellern” riktar in sig mot vinden genom att turbinen vrids med hjälp av en växlad motor. Bladens hastighet kan komma upp till 50- 90 m/s och de rör sig max 15-30 varv/minut och de sköts med hjälp av en kuggväxel. När vinden fördubblas ökar effekten 8 gånger och då måste effekten begränsas för att inte maskineriet ska gå sönder, det sker bland annat genom att delar eller hela bladen vrids. Vindkraftverket startar när det blåser tillräckligt mycket (3-4 m/s) och stoppas när det blåser för mycket (25 m/s) för att skydda verket, datorer sköter driften. Den ultimata vindhastigheten för ett vindkraftverk är 12-14 m/s. Då turbinen bromsas sker det vanligtvis genom mekanisk och aerodynamiska bromsar.

Informationen är tagen från NE, Vattenfall.se och byggindustrin.se

Jag har fortfarande många frågor. Bland annat tycker jag att alla kuggväxlar, växlad motor, mekanisk och areodynamiska bromsar är speciellt svårt. I min process har jag än så länge endast kommit dit att jag accepterar att det är så det heter. Kunskapen måste fördjupas ytterligare! jag ska även ta reda på mer om hur rörelsen blir till elektricitet och jag vill gärna ha nyare fakta. Ställ gärna frågor om det är något specifikt som behöver förklaras mer.

Experiment...

Jag har också hittat en experimentbok och det fanns några experiment som kan vara av intresse. För att barnen ska få en erfarenhet av vinden och dess effekter kan de tillverka en liten enkel båt som de får blåsa på och får då syn på vindens kraft att flytta på saker. Ett annat experiment är luftrace, det går till så att barnen viker ett papper till en solfjäder och klipper ut tunna blad. De tävlar sedan om vem som får sitt blad först över mållinjen genom att vifta med solfjädern( alltså skapa egen vind).

Handledningstillfälle måndagen den 15/2-10

Under handledningen med Susanne Klaar diskuterade vi hur vi i gruppen ska lägga upp vårt arbete och lite om vad vi kan tänka på. Eftersom vårt valda område är ganska stort och innefattar väldigt många delar tänkte vi strukturera upp det i en tankekarta med de delar vi vill fördjupa oss i. Tankekartan utgår ifrån de fyra huvudbegreppen materia, liv, energi och teknik. Utifrån dessa har vi kategoriserat olika områden om vind som vi vill få en djupare kunskap om, men har ännu inte bestämt hur många delar vi vill undersöka närmare. För att vi ska lyckas få en fördjupad kunskap och att detta arbete inte ska bli allt för stort, måste vi kanske begränsa antalet delar vi nu har med i tankekartan, men det är något som vi får ta ställning till vid ett senare tillfälle. Nu har vi tagit upp sådana delar som vi själva tycker är viktiga och intressanta inom området vind. Denna uppdelning i tankekartan ser ut på följande vis:

Materia: luftens beståndsdelar, lufttryck, termik (kall/varm luft), vindarnas förflyttning (varma och kalla vindar)
Liv: luftens syre som vi behöver för att andas, spridning av frön, klimatförändringar, fågelliv
Energi: lufttryck, vindens rörelse (vindkraft)
Teknik: vindkraft

Vi har också funderat kring väder och olika slags vindar, vilket går in i alla fyra huvudbegrepp. Detta tycker vi är intressant och skulle gärna undersöka närmare, men vi får se hur mycket vi hinner med. Det känns som det är många ämnen, fenomen och så vidare som skulle kunna knytas till området vind, och som vi gärna skulle vilja veta mer om, det svåra är nog att begränsa sig.