Jag har observerat tekniken i förskolan och i skolan där jag har utfört mina fältstudier. När jag har letat efter tekniken har jag tittat både på den vardagliga tekniken som finns i vår omgivning och hur de arbetar aktivt med teknik i förskolan och i skolan.
Teknik finns, precis som matematiken, överallt, det gäller bara att synliggöra den för barnen och eleverna. Vi tänker kanske inte så mycket på det men det mesta som finns omkring oss är faktiskt teknik på ett eller annat sätt. Ginner och Mattsson (1996) menar att mycket av den teknik som vi har runt omkring oss idag innehåller klassiska och mycket gamla lösningar.
Både i förskolan och i skolan finns det olika hjälpmedel för aktiviteter och undervisning. Exempel på detta är pennor, papper, suddgummi, saxar, datorer, projektor, olika sorters byggmaterial (mönstermosaik, kapplastavar) och lamineringsmaskiner. Ja det finns i princip hur mycket som helst att räkna upp, både som används av pedagogerna och barnen/eleverna. Ni vet säkert hur dessa olika tekniska saker används i förskola och skola, så jag vill, istället för att gå in på det i detalj, berätta om hur den skola där jag har utfört mina fältstudier arbetar aktivt med teknik som ämne. Jag hade nämligen sådan tur att välja en skola som arbetar väldigt aktivt med just teknik. Detta startade som ett projekt för ungefär 1 år sedan och de som ingår i projektet är samhällsföreningen, föräldraföreningen, Högskolan i Skövde och den skola i Tidaholms kommun där jag har utfört mina fältstudier. Projektet heter ”Teknikroligt”, det är tänkt att pågå i 3 år (som en start) och projektet finansieras av EU-bidrag. Det är för närvarande två föräldrar som håller i själva arbetet och undervisningen med de tekniklådor som ingår i detta projekt. Dessa ”tekniklådor” innehåller olika tekniska uppfinningar som eleverna får arbeta med på olika sätt, till exempel hjulet. I kursplanen (Skolverket) för teknik står det att eleverna i slutet av det femte skolåret skall kunna redogöra för, inom några bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utveckling och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. Detta mål anser jag att eleverna genom arbetet med lådorna är och ”snuddar” vid, vilket är en god början till fortsatt arbete med teknik. De berör än mer kursplanemålet: ”kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner” (Skolverket, 2008, s.118). Arbetet med lådorna sker gruppvis och det sker 2 gånger/ månad. På den skolan där jag har varit arbetar de med detta teknikprojekt från år 2. Just nu är det alltså två föräldrar som kommer till skolan och har hand om detta arbete, men det är tänkt att lärarna sedan ska fortsätta arbetet med lådorna. När jag har talat med lärarna anser de själva att de har varit lite dåliga på att ta reda på vad eleverna arbetar med och talar om under tekniktillfällena. Varje teknikpass är på 40 min och eleverna får då gå till en annan byggnad på skolan. Lärarna verkar inte vara speciellt involverade i själva arbetet med teknikprojektet, utan det är, som jag har förstått det, de två föräldrarna som sköter det. Enligt lärarna vill de gärna vara mer insatta i arbetet, men de menar att de inte har haft den tid som behövs för att sätta sig in allt. Det kommer antagligen bli aktuellt då de ska fortsätta på egen hand.
Då projektet började hade hela skolan en invigning och då hade de bland annat ett segelflygplan på skolgården, som de kom med från en segelflygförening. På skolan sitter också en skylt där det står ”Teknikroligt” som visar att de är med och deltar i detta teknikprojekt. Lärarna menar att eleverna tycker att det är roligt med teknik och att de tycker om att arbeta med tekniklådorna. Målet är att alla elever ska ha gått igenom lådorna, både med genomgångar och praktiskt arbete. Ginner och Mattsson (1996) skriver att tekniken kombinerar praktisk erfarenhet och förtrogenhetskunskap med beräkningar, val och teoretiska överväganden. Jag menar att det är bra att eleverna får arbeta på detta sätt med teknik och jag hävdar att kunskapen befästs bättre då undervisningen är varierad, och att det finns många praktiska inslag, vilket jag tror att eleverna uppskattar. Skolan samarbetar med Högskolan i Skövde i projektet. Studenter från Högskolan kommer och visar upp robotar med mera, och dessutom undersöker Högskolan vad eleverna på skolan med teknikprojektet har lärt sig. Lärarna på skolan erbjuds även föreläsningar inom ämnet, för ökad ämnesteoretisk grund. Flera klasser på skolan har även besökt Dalénium, där det finns mycket att lära inte minst om teknik. Jag blev tillfrågad om jag ville följa med vid ett sådant besök, vilket jag inte tackade nej till. Tack vare detta besök har jag alltså både besökt Dalénium och Baltazar, vilket jag ser som en otrolig förmån, mycket trevligt och lärorikt.
På förskolan där jag har utfört mina fältstudier finns det, precis som jag nämnde i början, en hel del tekniska saker som används dagligen. Jag anser också att pedagogerna på den här förskolan är bra på att lyfta fram den vardagliga tekniken genom att ha en god kommunikation med barnen om de olika föremålen och hur man använder dem. De kanske inte nämner att det är just teknik, men de utmanar barnen att fundera mycket själva över hur saker och ting fungerar, vilket jag anser är väldigt betydelsefullt för barnens fortsatta förståelse för vår tekniska värld. De skulle kunna göra barnen mer medvetna om att det är teknik genom att säga det, men det viktigaste anser jag är att väcka tankarna hos barnen om sakers olika användning och ställa öppna frågor kring objekten som utmanar barnen, vilket pedagogerna skulle kunna göra ännu mer. De skulle till exempel kunna fråga barnen: Varför använder man en sax när man ska klippa? eller Skulle man kunna använda en sax till något annat än att klippa, i så fall vad? Jag menar att denna konversation är viktig för att barnens egen fantasi och kreativitet ska få komma till liv. Enligt mig är barn fantastiska uppfinnare och de skulle kunna skapa de mest fantastiska tekniska föremålen. Ginner och Mattsson (1996) menar att till skillnad från naturvetenskapen som vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman, arbetar tekniken med att lösa praktiska problem. Författarna skriver vidare att huvudfrågan inom tekniken är: hur få det att fungera? Detta tycker jag är väldigt intressant och viktigt att barn redan i förskoleåldern får möjlighet att fundera kring sådana frågor. Jag är övertygad om att frågorna finns där hos barnen men att de kanske allt för sällan får chans att komma upp till ytan och diskuteras med andra. På förskolan som jag har varit på har de arbetat lite med teknik. De har bland annat arbetat med magnetism genom att undersöka en stor magnet som drog åt sig massor av små gem. Detta testade de ihop i barngruppen och diskuterade tillsammans hur det kunde bli så med mera. Förutom detta och de diskussioner som jag nämnt har de inte arbetat så mycket med teknik, vilket jag anser att de skulle kunna bli bättre på, men jag vill ändå påstå att de är på god väg. Det var roligt att se att de ändå hade arbetat med något tekniskt område, det är det inte alla förskolor som har gjort. Dessutom bygger de väldigt mycket på denna förskola och de använder då olika material. I Läroplanen för förskolan (Lärarförbundet) står det att förskolan skall sträva efter att: ”varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker” (s. 31). Exempel på byggmaterial på den förskola där jag har utfört mina observationer av tekniken är: klossar, kapplastavar, kuddar och olika sorters lego. Det som används mest av barnen och verkar vara väldigt omtyckt är det stora legot. Detta är som ett ”vanligt” lego, fast bitarna är jättestora och mjuka. Varje gång som jag har varit där är det alltid några barn som har byggt med det stora legot. De bygger hus, borgar, höga torn med mera och detta är verkligen teknik, vilket man mycket väl skulle kunna göra barnen uppmärksamma på, men det har jag inte hört att pedagogerna har gjort.
Både i förskolan och i skolan är de ute mycket och då är de bland annat i skogen och bygger kojor, vilket också är teknik. Här tar de tillvara på den närliggande miljön, vilket jag anser är väldigt bra eftersom det finns tillgängligt så nära, och att barnen har så roligt samtidigt som ett lärande sker. Jag menar att det skulle vara bra om pedagogerna var med mer då barnen leker för att ibland synliggöra lärandet och visa på att det faktiskt är teknik de utövar då de bygger.
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet.(2005). Lärarens handbok. Stockholm
Skolverket.(2008). Kursplaner och betygskriterier 2000 – reviderad version 2008. Västerås: Fritzes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar