Vidare om vindkraft och miljöpåverkan

Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs. Fördelarna med de som står ute på havet är att vindarna är jämnare där och att vindkraftverken kan vara mycket större och på så sätt ta tillvara på dem bättre. Det är dock väldigt dyrt att bygga till havs och ju längre ut de står desto dyrare.

Miljöpåverkan för ett vindkraftverk ute på havet är störst när de byggs. Grävning och transporter medför utsläpp. Ljuden som blir av uppförandet och elproduktionen kan också störa djurlivet och även närboende människor. Även botten blir påverkad och kan bli grumlig en tid vilket stör ljusflödet till bottnen. När verket sedan är igång kan magnetiska fält störa djurlivet i vattnet. Studier görs på detta och det har visat sig att ålarna inte störs anmärkningsvärt. De studier som gjorts på fåglarnas påverkan har visat att det är få fåglar som kolliderar med verken eftersom de undviker vindparkerna. Det verkar inte heller vara någon märkbar effekt från infraljuden eller strömkablarna.

När vindkraftverken tas ner återvinns det mesta. Det gäller både de på land och de till havs.

Vad gäller landbaserad vindkraft gäller liknande som för de havsbaserade. Vid uppförandet är det transporter osv. När vindkraftverket väl är i drift kan närboende människor störas av ljuden och skuggorna. Fåglar och fladdermöss kan flyga in i dem och den estetiska aspekten är även den en miljöpåverkan. I Sverige är beslutat att ljuden vid närmaste bostäder inte får överstiga 40 dBa (decibel A), det jämförs med ett vanligt samtal som uppmäter 65 dBa.

Referens: Vattenfall. (2010). Om Vattenfall. Tillgängligt på internet: http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/index.jsp [Hämtat 2010-02-26]

Litteraturseminarium 25/2

Allmänt om etik i naturvetenskap

Vi anser att det är viktigt att uppmärksamma barnen/ eleverna om att deras beteende påverkar exempelvis miljön och att prata om att man inte bör duscha för länge, åka mycket bil, plocka fridlysta blommor osv. Samtidigt vill vi inte skrämma barnen och eleverna eller få dem att känna att de inte kan påverka. Enligt Ginner & Mattson (1996) anser många människor att enskilda ansträngningar inte ger effekt, men som lärare måste vi ge eleverna är känsla av möjlighet till påverkan både genom egna handlingar och som Andersson (2008) påpekar utöva demokratisk tryck. Vi funderade också på vem som bär ansvaret för den globala uppvärmningen och expansionen av ekosystem, är det USA, I-länderna eller de äldre generationerna som Andersson (2008) skriver om. Det verkar som att det ekonomiska intresset oftast styr, vilket är något vi förfäras över.

För att kunna ta ställning i olika etiska frågor, t.ex. genmodifiering, behövs teknisk och naturvetenskaplig kunskap (Ginner & Mattsson, 1996). Vi bör alltså ge eleverna denna kunskap. Den globala uppvärmningen och liknande globala problem passar enligt oss inte i förskolan eftersom barnen själva inte har det globala perspektivet. Vi vill istället prata med förskolebarnen om exempelvis kompost, respekt för naturen och de som lever där, inte slösa på vattnet.

Etik inom området vatten

En etisk aspekt utifrån vatten är att vattentillgångarna är orättvist fördelade och att endast en liten del av världen har tillgång till rent vatten. Att många i västvärlden har pooler i trädgården där mycket vatten hamnar eller att vi duschar och spolar toaletten med dricksvatten är ett dilemma att diskutera, särskilt i kontrast till att människor i andra länder inte har tillgång rent vatten att dricka. En fråga att diskutera är vilket som är viktigast i fråga om vattenkraftverk, ren energi eller arters överlevnad? Ett stort dilemma är att bönder gödslar för att producera tillräckligt med mat, när gödseln hamnar i vattnet blir sjöar och vattendrag övergödda. Vad är viktigast, mat eller rent vatten?

Etik inom området vind

Är vindkraftverk bara bra? Hur påverkar det djurlivet? Är det värt det? Vem tar ansvar för föroreningar som sprids med vinden? Enligt Ginner & Mattsson (1996) betyder delat ansvar ofta inget ansvar, den långa kedjan av ansvariga är ett stort problem. Det finns även mycket att resonera kring när det gäller de ökade antalet stormar och orkaner som tros bero på klimatförändringar. I vidare mening kan man fundera över flygets roll i globala uppvärmningen? Är det acceptabelt att politiker flyger till klimatmöten i stora bränsleslukande privatplan?

Vår slutsats är att det finns många etiska aspekter att ta upp med barn och elever. Det är viktigt att göra det för att de ska bli medvetna världsmedborgare som kan ta etiska ställningstaganden.

Referenser:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Handledning

Under handledningen med Krister fick vi förslag på olika experiment som visar barnen att luft är något, exempelvis att ha en ballong i varje ända av en pinne och smälla den ena och se vad som händer. Han undervisade oss lite i lufttryck, bland annat fick vi lära oss att lufttrycket blir mindre ju längre upp i atmosfären man kommer och att luft i rörelse har lägre lufttryck än stillastående.

Krister talade även om varför varm luft stiger och att det beror på densiteten hos varm luft är lägre än kall luft. Densitet= massa/volym, alltså finns det färre molekyler (massan) i ett varmt utrymme (volym) än i ett kallt. Det kan också beskrivas som tätheten av ämnets molekyler. Han gav exemplet att två saker väger 1 kg men att volymen är 1 respektive 2 liter. densiteten är då 1 hos det första materialet och 0.5 hos det andra. Han visade ett experiment med en "värmeballong" som man tänder en bomullstuss under, "ballongen" stiger för att partiklarna i varm luft rör sig kraftigare och några åker ut i den kalla luften. Det blir då kvar färre luftmolekyler på samma yta vilket ger lägre densitet hos den varma luften. Något med lägre densitet stiger genom något med högre densitet, vilket han gav exemplet att en kork stiger i vattnet (det som har lägre densitet än vatten flyter). Ännu ett experiment för att känna att varm luft stiger och kall luft sjunker är att hålla handen över ett ljus eller handen under en glass.

Rätta mig om jag förstått något fel.

Varför blåser det?

Vi har i gruppen delat upp de olika delarna inom vårt valda område att fördjupa oss lite extra i eftersom det är så omfattande. Därefter har vi tänkt att skriva en sammanfattning tillsammans av våra nya kunskaper. Jag har läst om hur vindar uppstår (varför det blåser), vad lufttryck innebär och hur vindar mäts. Detta är en kort sammanfattning av vad jag har kommit fram till hittills:

Vind är flödet av luft i atmosfären och luft rör sig i förhållande till jordytan. Det som får luften att röra sig är skillnader i lufttryck, från områden med högtryck till områden med lågtryck. Vinden blir kraftigare ju större tryckskillnaden är. Både solens strålning och jordens rotation påverkar lufttrycket. Lufttrycket blir lägre ju högre upp man kommer i atmosfären, vilket beror på att att den ovanliggande luftmängden blir mindre. Varm luft är lättare än kall luft, vilket leder till att luften blir mer lättrörlig. Detta visar sig i att marknära luft under dagen börjar stiga uppåt och vindhastigheten ökar. Under natten blir vindhastigheten lägre eftersom markytan avkyls, och så även de lägre luftlagren. Eftersom jorden är ett roterande klot tillkommer Corioliskraften, som är en kraft som påverkar ett föremål när det rör sig på en roterande kropp och den beror på föremålets hastighet. Genom inverkan av Corioliskraften, också kallad Corioliseffekten, blir vinden efterhand nästan vinkelrät mot den riktning åt vilket trycket faller. Vindar kan röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar.

Med en vindflöjel eller en vimpel mäts vindens riktning, med andra ord varifrån det blåser, till exempel nordvästlig vind. Vindhastigheten anges i meter per sekund (m/s).

Faktan jag har läst har jag hämtat från Nationalencyklopedin, http://www.smhi.se/ och http://www.väder.se/.

Det finns så klart mer att skriva om allt detta, men jag hoppas att jag har bringat viss klarhet i detta med hur vindar uppstår med mera. Jag har i alla fall fått en större förståelse för det hela, men har även tänkt att läsa mer om luftens beståndsdelar och olika sorters vindar, som jag lägger ut fakta om senare.

Vindkraftverk

Jag har letat information om vindkraft och än så länge kommit fram till följande:

Vindkraftverk omvandlar kinetisk energi (rörelseenergi) till elektricitet, vindel. Vindelen räknas som förnybar energi.

I början av 2009 hade Sverige 1032 vindkraftverk och de står för 1,4 % av den svenska elkonsumtionen. Vindkraftverken producerar el 1500 – 3000 timmar med full effekt. Alla världens vindkraftverk står för 1,2 % av världens elbehov. Ett modernt vindkraftverk har upp till 6 MW effekt. I början av 2009 var det största vindkraftverket i Sverige på 3 MW.

Ett vindkraftverk består av en vindturbin med två eller tre blad. Turbinen sitter på ett högt torn av stålplåt, för att tornet ska klara stora stormar krävs ett kraftigt fundament. För vindkraftverk på land kan fundamentet bestå av betongpålar som sätts ner i marken eller gravitationsfundament som är en cirkelplatta som väger 1000 ton. ”Propellern” riktar in sig mot vinden genom att turbinen vrids med hjälp av en växlad motor. Bladens hastighet kan komma upp till 50- 90 m/s och de rör sig max 15-30 varv/minut och de sköts med hjälp av en kuggväxel. När vinden fördubblas ökar effekten 8 gånger och då måste effekten begränsas för att inte maskineriet ska gå sönder, det sker bland annat genom att delar eller hela bladen vrids. Vindkraftverket startar när det blåser tillräckligt mycket (3-4 m/s) och stoppas när det blåser för mycket (25 m/s) för att skydda verket, datorer sköter driften. Den ultimata vindhastigheten för ett vindkraftverk är 12-14 m/s. Då turbinen bromsas sker det vanligtvis genom mekanisk och aerodynamiska bromsar.

Informationen är tagen från NE, Vattenfall.se och byggindustrin.se

Jag har fortfarande många frågor. Bland annat tycker jag att alla kuggväxlar, växlad motor, mekanisk och areodynamiska bromsar är speciellt svårt. I min process har jag än så länge endast kommit dit att jag accepterar att det är så det heter. Kunskapen måste fördjupas ytterligare! jag ska även ta reda på mer om hur rörelsen blir till elektricitet och jag vill gärna ha nyare fakta. Ställ gärna frågor om det är något specifikt som behöver förklaras mer.

Experiment...

Jag har också hittat en experimentbok och det fanns några experiment som kan vara av intresse. För att barnen ska få en erfarenhet av vinden och dess effekter kan de tillverka en liten enkel båt som de får blåsa på och får då syn på vindens kraft att flytta på saker. Ett annat experiment är luftrace, det går till så att barnen viker ett papper till en solfjäder och klipper ut tunna blad. De tävlar sedan om vem som får sitt blad först över mållinjen genom att vifta med solfjädern( alltså skapa egen vind).

Handledningstillfälle måndagen den 15/2-10

Under handledningen med Susanne Klaar diskuterade vi hur vi i gruppen ska lägga upp vårt arbete och lite om vad vi kan tänka på. Eftersom vårt valda område är ganska stort och innefattar väldigt många delar tänkte vi strukturera upp det i en tankekarta med de delar vi vill fördjupa oss i. Tankekartan utgår ifrån de fyra huvudbegreppen materia, liv, energi och teknik. Utifrån dessa har vi kategoriserat olika områden om vind som vi vill få en djupare kunskap om, men har ännu inte bestämt hur många delar vi vill undersöka närmare. För att vi ska lyckas få en fördjupad kunskap och att detta arbete inte ska bli allt för stort, måste vi kanske begränsa antalet delar vi nu har med i tankekartan, men det är något som vi får ta ställning till vid ett senare tillfälle. Nu har vi tagit upp sådana delar som vi själva tycker är viktiga och intressanta inom området vind. Denna uppdelning i tankekartan ser ut på följande vis:

Materia: luftens beståndsdelar, lufttryck, termik (kall/varm luft), vindarnas förflyttning (varma och kalla vindar)
Liv: luftens syre som vi behöver för att andas, spridning av frön, klimatförändringar, fågelliv
Energi: lufttryck, vindens rörelse (vindkraft)
Teknik: vindkraft

Vi har också funderat kring väder och olika slags vindar, vilket går in i alla fyra huvudbegrepp. Detta tycker vi är intressant och skulle gärna undersöka närmare, men vi får se hur mycket vi hinner med. Det känns som det är många ämnen, fenomen och så vidare som skulle kunna knytas till området vind, och som vi gärna skulle vilja veta mer om, det svåra är nog att begränsa sig.

Faktabok med experiment

I mitt förra inlägg glömde jag att skriva om en annan bok som jag har lånat. Detta är en faktabok för barn och den handlar om sol, vind och vatten. Boken heter "Solkatt, vindstrut och vattenhjul" och är skriven av Pelle Eckerman och illustrerad av Gunna Grähs. Förutom att den innehåller fakta på en lätt nivå som passar barn, innehåller den dessutom många beskrivningar av olika experiment kring sol, vind och vatten. Flera av dessa experiment skulle kunna utföras både i förskolan och i skolan. Man får väldigt bra tips på hur arbetet med dessa områden kan utföras på ett roligt och intressant sätt, som förhoppningsvis väcker barnens/elevernas intresse för dessa områden.

Förslag på böcker om vind

Eftersom vi har tänkt att använda oss av en barnbok när vi arbetar med området vinden, då främst i förskolan, har jag varit på biblioteket och sökt efter böcker om just vind och blåst. Jag har tidigare använt mig av en bok i förskolan som heter "Flickan som bara vill läsa" som är skriven av Sonja Hulth och Anna-Clara Tidholm. Boken handlar om en flicka som älskar att läsa, men hon bor i ett litet hus utan ström, så hon skaffar sig en vindsnurra för att få elektricitet, vilket gör att husets lampor lyser och hon ser att läsa. En dag försvinner alla vindar och flickan ger sig ut i världen för att leta efter dem. Hon söker i söder, i väst, i öst och i norr. Jag tycker att detta är en bra barnbok som tydligt visar vad vinden kan användas till med mera, och jag tror att det kan vara en bra bok att inleda med vid en samling om just vind. En annan bok, eller rättare sagt saga, som handlar om både solen och vinden är: "Solen och Nordanvinden". Detta är en fabel som jag hittat i en sagosamling. Fast denna saga handlar både om solen och vinden så den förstnämnda boken kanske passar bättre till det område vi har valt. Denna saga kan vara ett bra boktips för de som arbetar med solen som område, eftersom den visar på solens "kraft", läs så får ni se.

Torsdag 11/2

Vi har tänkt att inrikta oss på vind/blåst i vår examinationsuppgift.

Frågan vi tänker ställa till barnen/eleverna i vår CC är: Varför tror du att det blåser?

Vi har tänkt så här när det gäller att få med alla delarna:
Materia: luft
Liv: syre
Energi: rörelse, vindkraft
Teknik: vindkraftverk, fläktar

Vi har även diskuterat kring mål, och har tänkt att ett mål kan vara att eleverna/barnen ska veta varför det blåser. Att ge exempel på hur vind/blåst kan användas kan eventuellt också vara ett mål. Dessa mål kan komma att ändras när vi själva har lärt oss mer om vinden!

I skolan hoppas vi kunna genomföra något slags experiment som visar hur vind kan fungera. I förskolan (eventuellt även i skolan) kommer vi att läsa en bilderbok som berör ämnet. Om vi hittar något lämpligt experiment kommer vi även genomföra det i förskolan.

Vi har även tankar kring varför vissa vindar är kalla och andra är varma och hur vindar uppstår och hoppas kunna få svar på detta under arbetets gång.

Litteraturseminarium 8/2- 10

Sammanfattning av artikelen av Yoon & Onchwari

Yoon & Onchwari (2006) anser att kunskap om barns individuella skillnader, socio-kulturella bakgrund och barns utveckling är utgångspunkter för undervisningen. De förespråkar också 5E som innebär engagerande, utforskande, förklarande, utarbeta och utvärdera. även frågans roll i undervisningen framhålls. Författarna menar att utmanande frågor ska guida barnen i deras lärande. Till dessa frågor finns inga enkla svar, barnen/eleverna ska engageras, experimentera, systematisera, skapa modeller, kommunicera, mäta, förutsäga m.m. Barnen ska alltså göra naturvetenskap, i motsats till att reproducera fakta och teorier.

Konstruktivismen genomsyrar Yoon & Onchwari (2006) tankar. Sjöberg (2005) beskriver konstruktivismen som ett sätt att konstruera sin egen kunskap. En individ kan inte ta över en annans kunskap utan måste skapa sin egen. Förespråkare för konstruktivismen värdesätter det frågande samtalet och arbetssättet ska vara en process som utgår från den enskilde individens lärande (Sjöberg, 2005).

I artikeln framgår att lärare för yngre åldrar inte behöver ha någon expertkunskap i de naturvetenskapliga ämnena. Det viktiga är processen, att få barnen intresserade av naturkunskap och få syn på sitt eget lärande. Att utgå från barnens närmiljö i undervisningen anser författarna väsentligt för att skapa intresset.

Yoon & Onchwari (2006) lyfter fram tekniken som ett hjälpmedel att lära naturvetenskap. Ginner & Mattson (1996) menar att natur och teknik är två skilda saker och att teknikämnet har mer att erbjuda än ett komplement till naturvetenskapen.

Egna tankar

Vi har tolkat Yoon & Onchwaris (2006) tankar om hur undervisningen ska se ut som att det är bättre att läraren har kunskaper om helheten än delarna i naturvetenskap. Läraren bör skapa möjligheter för barnen att upptäcka naturen. Författarna poängterar att det är viktigt med en rik miljö för att skapa nyfikenhet för ämnet naturvetenskap.

Vi tycker att det verkar vara ett bra arbetssätt, på grund av att barnen är involverade i hela processen. Det blir en större kunskap och förståelse genom en ökad delaktighet i processen. Barnen får en helhetsbild och kan förstå vad man ska ha naturkunskaperna till.

Efter att vi läst Garbetts (2003) artikel insåg vi även att en god baskunskap är betydelsefull för att kunna ställa de rätta frågorna och känna sig säker i lärarrollen.

En blandning mellan de olika utgångspunkterna anser vi vara fördelaktigt. Lärare behöver viss baskunskap i naturvetenskap men vi menar att det viktiga är hur läraren lär ut och samspelar med barnen/eleverna, inte att läraren är expert i ämnet. Ska en lärare undervisa i ett ämne kan han/hon läsa om det området lite extra innan. Lärarutbildningen kan inte lära studenterna allt, utan bör enligt oss ge en god grund som sedan kan utökas i yrkesrollen där både kunskaper och erfarenheter spelar stor roll. Naturvetenskap och teknikskursen öppnar våra ögon för vad som är naturvetenskap och teknik och får oss att se möjligheterna med ämnena, det anser vi vara viktigare än djupgående faktakunskaper.

Litteraturseminarium 29/1

Naturvetenskapsbegreppet

När vi hör begreppet naturvetenskap tänker vi främst på formler och skolans naturorienterade ämnen, det vill säga biologi, fysik och kemi. Vi tänker även på naturen och på miljön. Vi anser att det till stor del handlar om att ta reda på allt och förstå varför det är på ett visst sätt eller hur saker fungerar och se samband. Vi relaterar även naturvetenskapen till experiment och observationer för att ta reda på det man är intresserad av.

Vi anser att Wickman och Persson (2009) på ett bra sätt förklarar vad naturvetenskap handlar om. De skriver att syftet är att studera naturen och den materiella världen. Wickman och Persson tar även upp tio punkter som bör vara uppfyllda för att det ska betraktas som naturvetenskap. Bland dessa ingår bland annat att försöka hitta samband, orsaker och att försöka förutsäga händelser. Vi håller även med Sjöberg (2005) om att vi inte kan förstå vår värld idag utan att ha ett förhållande till naturvetenskapen, dess kunskaper, teorier, metoder och processer.

För vissa människor kan vi se att naturvetenskapen kan innebära en motsättning och ett hot mot deras livsåskådning. Människor har olika syn på världen och detta måste man då som lärare respektera och ha förståelse för.

Teknikbegreppet

För oss handlar teknik om maskiner, verktyg, datorer, kommunikation och att konstruera saker. Vi kopplar det även till teknikundervisningen under vår egen skolgång, där det till stor del handlade om kopplingsscheman, hävstänger och att konstruera olika saker. Vi kan se att teknik handlar mycket om "know how" precis som Ahlrik (muntlig kommunikation, 100128) tog upp. Även Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik handlar om problemlösning i stor utsträckning.

En definition av teknikbegreppet som vi anser vara relevant är den Ginner och Mattsson (1996) ger: "Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process" (s. 22).

Vi anser att teknik handlar mycket om människans metoder att behärska naturen och teknik måste även förstås i ett sammanhang ur kulturella, ekonomiska och sociala aspekter precis som Ginner och Mattsson (1996) tar upp. Teknik består även av både teoretisk och praktisk kunskap, vilket går att utläsa i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998).

Ämnesdidaktik

Ämnesdidaktik kopplar vi till frågorna Vad? Hur? Varför? samt För vem? Vi tänker att det handlar om att som lärare kunna knyta goda ämneskunskaper till sin pedagogiska förmåga.

Vi håller med Sjöberg (2005) om att det handlar om värderingar som är knutna till den innehållsmässiga aspekten av undervisningen. Han tar även upp de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och För vem?

När det gäller den didaktiska frågan Vad? upplever vi att man i skolan borde kunna omvandla innehållet i undervisningen i de naturorienterade ämnena, så att det inte bara blir en "nedbantad" del av universitetets innehåll precis som Sjöberg (2005) skriver.

Ämnesteori

Våra tankar om ämnesteori är att det innefattar innehållet i undervisningen och att det går att koppla till den didaktiska frågan Vad? Vi anser även att ämnesteori är det man vet om det aktuella ämnet, exempelvis sådant som finns nedskrivet i böcker eller som finns att tillgå på andra sätt.

Vi anser att det även handlar om de ämneskunskaper som läraren måste ha.

-2010