Storskaliga vindar

Vi har tidigare beskrivit bl.a. sjöbris som är en lokal vind. Det finns stora vädersystem runt jorden som påverkar vindarna. Jag ska nu beskriva några.

Områden kring ekvatorn värms upp mest på grund av solens "placering". Det bildas en zon av lågt tryck. Denna varma luft stiger uppåt och rör sig mot polerna. Under vår sommar rör den sig norrut och under vinters söderut. Vinden avkyls i norr och vänder efter att ha strömmat in mot polerna och färdas tillbaka mot ekvatorn.

Ett annat vindsystem bildas när stora kontinenter värms upp mer än omgivande hav och trycket blir lägre på land, det fungerar som sjöbris (se tidigare inlägg). När det blir vinter rör sig vindarna tvärtom.

Högtryck och lågtryck

Högtrycksområden bildas ofta över kalla områden så som Antarktis och lågtryck över förhållandevis varma områden precis som ett lågt tryck bildas vid ekvatorn eller vid stranden jämfört med är högre vid polerna och havet. Det höga trycket vid polerna gör att luften avkyls, sjunker och pressas samman vid polerna. Luft som pressas samman blir varmare och processen innebär också att molnen löser upp sig. Den varma luften vid exempelvis ekvatorn stiger och blir då kall. Detta leder till att vi ofta har varma vindar och vackert väder på sommaren när det är högtryck och dåligt med molnighet och kyla när det kommer in ett lågtryck. När luftströmmarna från ekvatorn kyls av uppkommer högtryck. Luften strömmar spiralformat i hög- och lågtrycken på grund av bland annat corioliskraften.

Lågtryck ger oss mulet och blåsigt väder och luften kommer in från Atlanten och Norska havet. Temperaturen på dessa vindar är densamma hela året. De känns ofta kalla på sommaren och varma på vinter. Högtryck ger oss vackert och molnfritt väder på sommaren men kallt på vintern. Det beror på att det inte blåser så mycket under högtryck, det blir solens strålning som avgör temperaturen. Solen värmer mer på sommaren än vintern. På hösten bildas ofta dimma när det är högtryck på grund av det är fuktigt på marken.

En av förklaringarna till att vindar uppstår är att tryckskillnader får luft att röra sig från högtryck till lågtryck. SMHI ger en bild att när man blåser upp en ballong blir trycket högre i ballongen, när man sedan "öppnar" ballongen blåser vinden kraftigt från högt tryck till lågt tryck. Ju större tryckskillnaderna är mellan hög. och lågtryck desto kraftigare vindar.

Vinden rör sig från högtryck till lågtryck. Skillnaden i tryck är avgörande för vindhastigheten, det beror också på hur nära de ligger varann. Högre hastighet ju närmre de ligger.

Referenser:

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/varfor-blaser-det-1.220, hämtat 2010-04-21

http://skoltips.wordpress.com/2008/03/03/vadret/, hämtat 2010-04-21

ne.se, hämtat 2010-04-21

Samling och experiment i förskolan

Vi har valt att sammanfatta våra samlingar i förskolan eftersom vi ändå gjort samma sak. Vi utgick ifrån lektionsplaneringen vi tidigare lagt ut här i bloggen.

Samlingen började med att vi läste boken ”Flickan som bara ville läsa” av Sonja Hulth och Anna-Clara Tidholm. Vi upplevde att alla barnen var engagerade och ett barn sa bland annat att man kunde se på en bild i boken att det inte blåste för det var inga vågor på vattnet, vilket ju var helt riktigt! Efter läsningen visade vi att luft väger något genom att balansera två uppblåsta ballonger på en blompinne och sen smälla en av ballongerna. Den uppblåsta ballongen sjunker då, vilket visar barnen att luft faktiskt är någonting. Efter ballongexperimentet pratade vi hur man kan se att det blåser och om hur det känns. Vi fick lite blandade svar, men några vanligt förekommande svar var att man kan se det på träden, och att det känns i ansiktet. Det kan göra ont i kinderna om det blåser kallt och det känns skönt om det blåser kallt. Ett barn hade nästan blåst omkull häromdagen när det blåste mycket. Vi hade med oss en bordsfläkt som vi satte på så barnen fick känna vinden från den och de fick även beskriva hur man kunde se på de andra barnen att det blåste. De menade att det syntes på håret. Vi ville även visa barnen att de själva kan skapa vind, och visa att man kan förflytta saker med hjälp av den. Därför hade vi med oss en pingisboll som barnen skulle blåsa på. De fick tävla mot varandra genom att stå lika många barn på båda långsidorna av ett bord. De skulle sen gemensamt försöka blåsa bollen över kanten på motståndarnas sida. Detta var ett uppskattat moment och barnen hade nog kunnat blåsa (tävla) fler omgångar. När de hade tävlat färdigt fick de titta ut genom fönstret för att försöka se om de kunde se något tecken på att det blåste ute. Vi avslutade våra samlingar med att barnen fick rita varsin bild av någonting som hade med vind att göra. Det blev mest träd som blåste i vinden och rufsigt hår som avbildades.

Vi kände allihop att barnen var delaktiga, engagerade och intresserade. De verkade nöjda allihop efter samlingarna. En förskollärare nämnde att hon tyckte att samlingen låg på helt rätt nivå. En tanke som kom upp när vi sammanfattade våra iakttagelser var att barnen kanske aldrig sett en sådan våg som vi försökte visa med ballongerna och blompinnen. Vi kanske borde ha förklarat hur det fungerade och varit tydligare med att det var jämvikt när blompinnen var rak. Det verkade dock som att barnen förstod att pinnen skulle väga över på ena sidan, men det kan ändå vara bra att vara ännu tydligare om man ska göra något sådant igen.

Svenska stormar

Det kan vara bra att känna till att även Sverige ibland drabbas av oväder, till exempel stormar, och jag har därför valt att ge några exempel på detta här.

Nilsson (2005) skriver att det är svårt att jämföra stormar och att svara på frågan om vilken den värsta stormen är som har drabbat Sverige, eftersom det beror på vad man mäter. På Ölands södra grund uppmättes den 17 oktober 1967 en medelvind på 40 m/s, som är den högsta medelvind som uppmätts i Sverige. Orkanen ”Gudrun” över södra Sverige den 8 – 9 januari 2005 orsakade värsta skogsfällningen och störst ekonomisk skada. Här är några av de värsta ovädren som drabbat Sverige:

3 januari 1954, ”Den stora stormfällningen”: 18 miljoner kubikmeter skog fälldes i en storm som drabbade östra Svealand och sydostligaste Norrland. I medelvind blåste det 36 m/s på Agö utanför Hudiksvall.

17 oktober 1967: En orkan som krävde 4 människoliv drabbade Skåne, Blekinge och Öland. På Öland uppmättes en svensk rekordmedelvind på 40 m/s under en tiominutersperiod.

1 – 2 november 1969, ”Allhelgonaorkanen”: Drabbade Svealand och 6 människor dog. Medelvinden vid Örskär var som mest 36 m/s.

20 december 1992, ”Tarfalaorkanen” i Lappland: Svenskt byvindrekord på 81 m/s i en kraftig vindstöt.

27 – 28 september 1994, ”Estoniastormen” på Östersjön: En ganska normal höststorm med ”bara” 25 m/s, men 852 människor drunknade när färjan ”Estonia” sjönk.

8 – 9 januari 2005, Orkanen ”Gudrun”: Ett ovanligt mellanbreddslågtryck, härjade som värst över södra och mellersta Götaland. De kraftigaste vindbyarna gick upp till 42 m/s. I skogsrika Småland noterades orkanvindbyar på 33 m/s. Sju människor dog under ovädret och fler dog senare under uppröjningsarbetet. 70 miljoner kubikmeter skog fälldes. Ungefär en halv miljon hushåll blev utan ström och över en kvarts miljon telefonabonnenter blev utan fast telefoni. Samhällets kostnader för denna storm beräknades efteråt till cirka 15 miljarder kronor. Skogsägarna uppskattade sina sammanlagda förluster till cirka 20 miljarder kronor.

Jag har här visat på vindens oerhörda kraft och vad den kan orsaka. Vi behöver vinden till mycket och den kan utnyttjas på flera bra sätt, men den kan också orsaka rena katastrofer. Man bör ha respekt för denna enorma kraft. Frågan är bara om stormarna har blivit värre, eller kommer att bli värre i framtiden med tanke på de klimatförändringar som sker i världen? Detta tänker jag läsa mer om och återkomma med då jag funnit svar på mina frågor kring detta.

Referens: Nilsson, L-G & Bokförlaget Semic (2005). ”Stora boken om vädret”. Sundbyberg

Världens vindar

Som en fortsättning på det som Lina skrev om tromber tänker jag nu berätta mer om vindens styrka och om olika vindar som finns i världen samt deras egenskaper.

Nilsson (2005) skriver att luften nästan alltid rör sig, ibland rör den sig snabbt och ibland långsamt. Vi människor har sedan lång tid tillbaka utnyttjat styrkan hos vinden. Vinden har fått driva våra fartyg och malt vår säd, i modern tid tar vi bland annat vinden till hjälp för att skapa elektricitet. Som vi har skrivit tidigare mäts vinden i meter per sekund (m/s). Ibland nämns medelvind i vädersammanhang och då menar man, med en meteorologisk definition, medelvinden under en tidsrymd av 10 minuter. Enligt Nilsson (2005) har vinden också en byighet (variation) som kan vara 50-100 % av medelvinden. De kraftigaste vindbyarna kan alltså vara dubbelt så snabba som medelvinden. Vindstyrkan (vindens kraft) ökar med kvadraten på vindhastigheten. Till exempel har en stormvind på 28 m/s fyra gånger större vindstyrka än en kulingvind på 14 m/s. Författaren skriver att det kanske ses som självklart att vindens riktning betecknar från vilket håll vinden kommer, att en nordlig vind kommer från norr, en västlig vind från väster, sydlig vind från söder och att ostvinden kommer österifrån, men uttrycken har ibland orsakat missförstånd eftersom man gör tvärtom när man beskriver havsströmmar. Då talar man istället om nordgående, västgående, sydgående och ostgående ström.

Enligt Nilsson (2005) konstruerade den engelske amiralen Sir Francis Beaufort 1812 en vindskala genom att studera vindens effekt på vågor och fartyg. Denna skala används än idag av meteorologer över hela världen och skalan har, efter att den konstruerats, även anpassats för bruk till lands. Författaren skriver vidare att vindskalan går från 0 (stiltje) till 12 (orkan). Vindstyrkor över 32 m/s kallas orkan och en vindstyrka på 32 m/s motsvarar 115 km/tim. Så om man kör lite för fort på en motorväg (115 km/tim) och sticker ut handen genom sidorutan känner man hur orkanvindens styrka känns.

Beaforts vindskala

Vindstyrka (Beaufort)	Vindhastighet (m/s)	Benämning på land	Benämning till sjöss	Verkningar på land	Verkningar till sjöss
0	0 – 0,2	lugnt	stiljte	inga, röken stiger nästan rakt upp	Spegelblank sjö
1	0,3 – 1,5	svag vind	nästan stiljte	märkbar för känseln	Krusningar, som fiskfjäll
2	1,6 – 3,3	svag vind	lätt bris	vimpel lyfts,små löv rör sig	Korta små vågor som ej bryts
3	3,4 – 5,4	måttlig vind	god bris	vimpel sträcks, kvistar rör sig	Vågkammar börjar brytas
4	5,5 – 7,9	måttlig vind	frisk bris	flagga sträcks, grenar rör sig	Längre vågor, vita skumkammar
5	8,0 – 10,7	frisk vind	styv bris	små lövträd svajar, insjövågor bryts	Överallt skumkammar, mer utpräglade vågor
6	10,8 – 13,8	frisk vind	hård bris	stora grenar rör sig, teletrådar viner	Större vågberg, skum över större ytor, dovt brus
7	13,9 – 17,1	hård vind	styv kuling	hela träd svajar, motvind besvärar	Sjön tornar upp sig och bryter, skum i strimmor
8	17,2 – 20,7	hård vind	hård kuling	bryter av kvistar, svårt att gå mot vind	Betydandevågberg, skum i tätare strimmor, dån
9	20,8 – 24,4	halv storm	halv storm (kulingstyrka)	små skador på hus, taktegel blåser ned	Som ovan
10	24,5 – 28,4	storm	storm	träd rycks upp, större skador på hus	Höga vågberg, havsytan vit av skum, starkare dån
11	28,5 – 32,6	svår storm	svår storm	mycket sällsynt i inlandet	Andra fartyg döljs av vågbergen, skum stör sikten
12	32,7 -	orkan	orkan	nästan bara i fjällen och i tromber	Mest i tropiska cykloner

(Nilsson, 2005, s.51)

Människor har runt om på jorden lärt sig att leva med olika vindar, som har givits olika namn. Nilsson (2005) menar att det finns hundratals, kanske tusentals namngivna lokala och regionala vindar i världen. Jag tänkte här ta upp några av dessa som är lite mer kända:

Mistral: En kylig, kraftig och torr nordlig vind. Under vintern och våren kan tung kalluft norr om Alperna rinna ned i Rhônedalen, där den inriktas och förststärks. I extremfall kan Mistralen orkanstyrka.

Scirocco: Vinden känns het och torr på Sicilien och i södra Italien. Scirocco är en syd- till sydostlig stoft- och sandbemängd vind från Sahara. På sin väg norrut blir suger den heta luften upp vattenånga från Medelhavet. Siroccon förknippas därmed på Capri med varmt, fuktigt väder och dimma. Ännu mer norrut kan vinden ge rikliga regn då den har tagit upp så mycket fuktighet.

Sommarmonsun och vintermonsun: Monsunvindar är årstidsbundna vindar som blåser över främst södra Asien. Enligt Nilsson (2005) kan den årstidsbundna monsunen kan jämföras med den dygnsbundna sjöbrisen och landbrisen. Sommarmonsunen blåser från havet till land och för med sig fuktig luft, som ger regn när luften hävs i bergssluttningarna. Då det är tvärtom, alltså att vinden blåser från kontinentens inre mot havet och är kall och torr, är det istället vintermonsun.

Referens: Nilsson, L-G & Bokförlaget Semic (2005). ”Stora boken om vädret”. Sundbyberg

vindlektion- utvärdering

Idag hade jag min vindlektion med hela klassen, som bestod av 9 elever. Linda observerade mig. Det gick bra och barnen tyckte det var roligt, de var engagerade, svarade gärna på frågor och deltog aktivt i lektionen. Experiment var uppskattat. Lektionen gick ungefär som planerat. Ballongen med luft i vägde över efter jag smällt den andra, eleverna var dock ganska övertygade om att luft var något redan från början. De pratade om att det fanns syre i luften och att luften kändes när de viftade framför ansiktet. Kylklampen hann inte bli helt frusen vilket var ett orosmoment men alla kände att det var kallare under. De hade heller inga problem med att känna att varm luft stiger och flera av eleverna visste det innan de känt efter.

Det svåra i lektionen som jag själv kände det, var att få ihop att varm luft stiger och kall luft sjunker med varför det blåser. Jag ritade en bild på tavlan som eleverna fick hjälpa mig med där den varma luften över land stiger uppåt och den kalla luften över havet sjunker och svepte in över land eftersom det inte får bli tomt med luft när den varma stigit. Därefter fick eleverna skriva vet du att- meningar på ett papper. Jag var osäker på om jag skulle skriva upp meningarna på tavlan eller om de skulle få komma på dem själva. Eftersom eleverna var så få bestämde jag mig för att gå runt medan de själva kom på meningar för att på så sätt se vad de snappat upp och förstått. Klassen gav några exempel på meningar innan de började skriva. De fick även rita en teckning som jag också bad dem förklara. De elever som ritat vindens "kretslopp" kunde förklara den på ett bra sätt för mig och jag anser då att de nått målet, de andra eleverna kommer jag att göra en utvärdering med om några veckor för att se att de förstått. Att varm luft stiger och att kall luft sjunker såg jag att alla eleverna förstod genom att de räckte upp handen, förklarade för mig, själva upplevde och skrev i sina böcker. Det ska bli intressant att se hur mycket de kommer ihåg vid nästa tillfälle.

"Vinnare" i lektionen var de elever som behöver känna och uppleva för att lära. de fick god hjälp av experimenten. "Förlorare" kan vara de som har svårigheter att skriva, om skrivningen tar mycket energi kanske det var svårt att också förstå. De elever som hade svårt fick hjälp att skriva och då motverkade vi det.

Jag kom på andra (bättre?) ordval under tiden och försökte på så sätt förklara fenomenet på olika sätt och med olika ord. Egentligen tror jag att eleverna hade behövt flera lektioner för att förstå bättre hur vindar uppstår, denna lektion var som en introduktion och repetition skulle inte heller vara fel. När det sjunkit in hos eleverna uppkommer kanske fler frågor och lust att ta reda på mer.

Då det blev tid över pratade vi om vad man kan använda vinden till och de gav förslag på vindkraftverk som hör till teknik. Hade jag haft fler tillfällen med klassen hade vindkraftverk varit något att fördjupa eftersom de bor på landet där det finns många verk och att de själva tog upp det som ett användningsområde för vinden.

Teknik i förskola och skola

Jag har varit ute på mina fältstudieplatser och undersökt tekniken där. Jag har observerat och frågat lärare.

Ginner & Mattsson (1996) menar att teknik är bland annat olika redskap man sätter mellan sig själv och omgivningen. I skolan och förskolan finns gott om redskap som underlättar vardagen för både elever och pedagoger. Det finns datorer för eleverna/barnen att använda både på förskolan och i skolan. Läraren använder CD-spelaren för att lugna eleverna när de kommer in i klassrummet vilket är ett sätt att använda tekniken i klassrummet. Skolan har en flyttbar projektor som används i undervisningen för att synliggöra något för eleverna. Enligt läraren har klassen inte arbetat med teknik i undervisningen, vilket är tråkigt eftersom det då blir svårt att hinna nå målen för teknik i femte klass. Ginner & Mattsson (1996) uppmuntrar till att börja teknikundervisningen med enkla verktyg. Eleverna har hemkunskap och slöjd på en annan skola så dessa verktyg finns inte på skolan. ”Enkla” tekniska föremål/verktyg och uppfinningar är pennor, Whiteboards, linjaler, papper och mycket annat, allt detta bara finns i klassrummet utan att vi tänker på att det är teknik men som skulle vara svårt att klara sig utan. Saxar skulle läraren kunna undervisa kring och låta eleverna fundera hur de växt fram och hur de egentligen fungerar. Ett av målen i kursplanen är att eleverna ska ha kunskap kring hur tekniska redskap fungerar och beskriva hur deras funktioner (skolverket.se). Det skulle även vara intressant om eleverna fick fundera över vad som skulle hända om t.ex. alla pennor eller datorer skulle gå upp i rök. Hur klarar man sig utan och hur gjorde man innan de blev uppfunna? I kursplanen för teknik (skolverket.se). står att läsa att eleven i slutet av femte skolåret ska ha kunskaper kring välbekant teknik utveckling och dess betydelse för natur, samhälle och individ vilket skulle synliggöras om eleverna fick fundera vad människan använde innan t.ex. kylskåpet, ta reda på hur det faktiskt var och också hur de påverkade omgivningen att kylskåpet uppfanns.

På fredagarna får de elever som skött sig under veckan ha lite roligt och de får då välja på att pyssla eller leka med TeknikLego De flesta eleverna, både flickor och pojkar väljer Lego. Jag anser att TeknikLego kan utveckla det tekniska tänkandet hos elever och det är bra att eleverna får leka in det. Att konstruera och bygga med olika material finns med ända från förskolans läroplan som något som ska ges möjlighet att lära. Eleven skall i slutet av femte skolåret kunna planera och utföra enklare konstruktioner med handledning (skolverket.se, kursplan teknik) Genom Legot kan eleverna få förståelse för viktiga tekniska uppfinningar så som hjulet och dess användningsområden. Läraren skulle också kunna ge dem några uppgifter med just enkla konstruktioner som de ska bygga enskilt eller tillsammans.

På förskolan barnen inte arbetat med teknik på något särskilt sätt men det finns Lego och klossar som uppmuntrar till konstruktion. I läroplanen för förskolan (skolverket.se) står det att barnen ska få bygga, skapa och konstruera i olika material och tekniker. Barnen möter även många olika redskap på förskolan både inne i form av pennor, saxar o.s.v. och ute med sandlådespadarna och mycket annat. Det skulle vara utvecklande att utmana barnen att bygga ett så högt torn som möjligt av klossarna eller i sandlådan. Då kan barnens tekniska tänkande få utvecklas och de får även konstruera som det står i läroplanen (Lpfö). Det skulle vara roligt att låta barnen få undersöka olika apparater, magneter eller annan teknik. Barnen skulle säkert tycka det vore väldigt roligt.

Tekniken verkar ha en undanskymd plats i skolan och förskolan, åtminstone där jag observerat och frågat. Ginner & Mattsson (1996) kallar ämnet ett skolämne i tillväxt vilket de fortfarande verkar vara 14 år senare vilket är ganska uppseendeväckande! Författarna säger också att det kan vara svårt att få grepp på teknikämnet och även att se hur det hänger ihop. Detta tror jag har bidragit till att många lärare inte riktigt vågar ta tag i teknikundervisningen. Teknik är för många något skrämmande tror jag, sådant man inte förstår och med den inställningen är det svårt att lära barnen något. Lärare borde kanske fortbildas inom ämnet så att de känner självförtroende att undervisa i det.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Kursplan för teknik.http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/2089/titleId/TK1010%20-%20Teknik Hämtat 2010-04-14

Skolverket. (2006). Läroplan för förskola- Lpfö 98. Hämtat på Skolverket.se- Publikationsdatabasen

Lektionsplanering till förskolan

Mål ur läroplanen för förskolan

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.

Lärandemål

Skapa en förståelse för att luft är något och att vind är luft som rör på sig.

Material

Ballonger, blompinne, bordsfläkt, pingisboll

Genomförande

• Visa ballongexperiment
• Känna och se på vind med hjälp av fläkten, beskriva
• Blåsa på pingisboll
• Titta på vind ute genom fönstret
• Rita hur det ser ut när det blåser

Utvärderingsfrågor

• Skapade jag ett intresse hos barnen?
• Bidrog jag till en ökad förståelse för luft och vind?
• Vilket lärande möjliggjordes?
• Möttes alla på sin nivå? Tog jag hänsyn till barnens olikheter?
• Tyckte barnen att det var roligt?
• Gick det som planerat?
• Är det något vi behöver förändra eller tänka på till en annan gång?
• Fanns det några ”vinnare/förlorare” i samlingen?
• Går samlingen att utveckla, i så fall hur?

Han- och honhängen på björken

Lina frågade efter mitt förra inlägg om björkar och vindpollinering hur befruktningen gick till. Jag har hittat lite fakta angående detta och jag har även hittat två fina bilder på han- respektive honhänge från en vårtbjörk. Här är en bild på ett hanhänge. Hängena består av små blommor. Det finns både han- och honhängen på samma träd.





Nästa bild är på ett honhänge.Efter befruktningen bildas här de små björkfröna som, när de mognat, sprids med vinden med hjälp av två små vingar. Pollen måste förflytta sig från ståndarknappen ("hane") till pistillens märke ("hona"). Detta sköts, i björkens fall, med hjälp av vinden. Växter som är vindpollinerande producerar massor av små lätta pollenkorn. Pistillernas märken är ofta förhållandevis stora och klibbiga medan själva blommorna är små och ofta både doft- och färglösa.

Faktan och bilderna jag använt kommer från www.bioresurs.uu.se .