Det kan vara bra att känna till att även Sverige ibland drabbas av oväder, till exempel stormar, och jag har därför valt att ge några exempel på detta här.
Nilsson (2005) skriver att det är svårt att jämföra stormar och att svara på frågan om vilken den värsta stormen är som har drabbat Sverige, eftersom det beror på vad man mäter. På Ölands södra grund uppmättes den 17 oktober 1967 en medelvind på 40 m/s, som är den högsta medelvind som uppmätts i Sverige. Orkanen ”Gudrun” över södra Sverige den 8 – 9 januari 2005 orsakade värsta skogsfällningen och störst ekonomisk skada. Här är några av de värsta ovädren som drabbat Sverige:
3 januari 1954, ”Den stora stormfällningen”: 18 miljoner kubikmeter skog fälldes i en storm som drabbade östra Svealand och sydostligaste Norrland. I medelvind blåste det 36 m/s på Agö utanför Hudiksvall.
17 oktober 1967: En orkan som krävde 4 människoliv drabbade Skåne, Blekinge och Öland. På Öland uppmättes en svensk rekordmedelvind på 40 m/s under en tiominutersperiod.
1 – 2 november 1969, ”Allhelgonaorkanen”: Drabbade Svealand och 6 människor dog. Medelvinden vid Örskär var som mest 36 m/s.
20 december 1992, ”Tarfalaorkanen” i Lappland: Svenskt byvindrekord på 81 m/s i en kraftig vindstöt.
27 – 28 september 1994, ”Estoniastormen” på Östersjön: En ganska normal höststorm med ”bara” 25 m/s, men 852 människor drunknade när färjan ”Estonia” sjönk.
8 – 9 januari 2005, Orkanen ”Gudrun”: Ett ovanligt mellanbreddslågtryck, härjade som värst över södra och mellersta Götaland. De kraftigaste vindbyarna gick upp till 42 m/s. I skogsrika Småland noterades orkanvindbyar på 33 m/s. Sju människor dog under ovädret och fler dog senare under uppröjningsarbetet. 70 miljoner kubikmeter skog fälldes. Ungefär en halv miljon hushåll blev utan ström och över en kvarts miljon telefonabonnenter blev utan fast telefoni. Samhällets kostnader för denna storm beräknades efteråt till cirka 15 miljarder kronor. Skogsägarna uppskattade sina sammanlagda förluster till cirka 20 miljarder kronor.
Jag har här visat på vindens oerhörda kraft och vad den kan orsaka. Vi behöver vinden till mycket och den kan utnyttjas på flera bra sätt, men den kan också orsaka rena katastrofer. Man bör ha respekt för denna enorma kraft. Frågan är bara om stormarna har blivit värre, eller kommer att bli värre i framtiden med tanke på de klimatförändringar som sker i världen? Detta tänker jag läsa mer om och återkomma med då jag funnit svar på mina frågor kring detta.
Referens: Nilsson, L-G & Bokförlaget Semic (2005). ”Stora boken om vädret”. Sundbyberg
De flesta stormar uppkommer på hösten och vintern som ni kanske jjälva har märkt. Jag tänkte bara att jag skulle lägga till lite som förtydligar varför det är på detta vis. Solvärmen fördelas ojämnt över jorden, och vinden försöker jämna ut dessa temperaturskillnader. Detta är orsaken till att det blåser mer på hösten i vår del av världen. När det hunnit bildas riktigt kall luft vid nordpolen, samtidigt som luftmassorna i söder fortfarande är högsommarvarma. Vinden försöker också jämna ut tryckskillnaderna mellan högtryck och lågtryck.
SvaraRaderajag menar förstås själva istället för jjälva, men det förstår ni säkert.
SvaraRadera