Världens vindar

Som en fortsättning på det som Lina skrev om tromber tänker jag nu berätta mer om vindens styrka och om olika vindar som finns i världen samt deras egenskaper.

Nilsson (2005) skriver att luften nästan alltid rör sig, ibland rör den sig snabbt och ibland långsamt. Vi människor har sedan lång tid tillbaka utnyttjat styrkan hos vinden. Vinden har fått driva våra fartyg och malt vår säd, i modern tid tar vi bland annat vinden till hjälp för att skapa elektricitet. Som vi har skrivit tidigare mäts vinden i meter per sekund (m/s). Ibland nämns medelvind i vädersammanhang och då menar man, med en meteorologisk definition, medelvinden under en tidsrymd av 10 minuter. Enligt Nilsson (2005) har vinden också en byighet (variation) som kan vara 50-100 % av medelvinden. De kraftigaste vindbyarna kan alltså vara dubbelt så snabba som medelvinden. Vindstyrkan (vindens kraft) ökar med kvadraten på vindhastigheten. Till exempel har en stormvind på 28 m/s fyra gånger större vindstyrka än en kulingvind på 14 m/s. Författaren skriver att det kanske ses som självklart att vindens riktning betecknar från vilket håll vinden kommer, att en nordlig vind kommer från norr, en västlig vind från väster, sydlig vind från söder och att ostvinden kommer österifrån, men uttrycken har ibland orsakat missförstånd eftersom man gör tvärtom när man beskriver havsströmmar. Då talar man istället om nordgående, västgående, sydgående och ostgående ström.

Enligt Nilsson (2005) konstruerade den engelske amiralen Sir Francis Beaufort 1812 en vindskala genom att studera vindens effekt på vågor och fartyg. Denna skala används än idag av meteorologer över hela världen och skalan har, efter att den konstruerats, även anpassats för bruk till lands. Författaren skriver vidare att vindskalan går från 0 (stiltje) till 12 (orkan). Vindstyrkor över 32 m/s kallas orkan och en vindstyrka på 32 m/s motsvarar 115 km/tim. Så om man kör lite för fort på en motorväg (115 km/tim) och sticker ut handen genom sidorutan känner man hur orkanvindens styrka känns.

Beaforts vindskala

Vindstyrka (Beaufort)	Vindhastighet (m/s)	Benämning på land	Benämning till sjöss	Verkningar på land	Verkningar till sjöss
0	0 – 0,2	lugnt	stiljte	inga, röken stiger nästan rakt upp	Spegelblank sjö
1	0,3 – 1,5	svag vind	nästan stiljte	märkbar för känseln	Krusningar, som fiskfjäll
2	1,6 – 3,3	svag vind	lätt bris	vimpel lyfts,små löv rör sig	Korta små vågor som ej bryts
3	3,4 – 5,4	måttlig vind	god bris	vimpel sträcks, kvistar rör sig	Vågkammar börjar brytas
4	5,5 – 7,9	måttlig vind	frisk bris	flagga sträcks, grenar rör sig	Längre vågor, vita skumkammar
5	8,0 – 10,7	frisk vind	styv bris	små lövträd svajar, insjövågor bryts	Överallt skumkammar, mer utpräglade vågor
6	10,8 – 13,8	frisk vind	hård bris	stora grenar rör sig, teletrådar viner	Större vågberg, skum över större ytor, dovt brus
7	13,9 – 17,1	hård vind	styv kuling	hela träd svajar, motvind besvärar	Sjön tornar upp sig och bryter, skum i strimmor
8	17,2 – 20,7	hård vind	hård kuling	bryter av kvistar, svårt att gå mot vind	Betydandevågberg, skum i tätare strimmor, dån
9	20,8 – 24,4	halv storm	halv storm (kulingstyrka)	små skador på hus, taktegel blåser ned	Som ovan
10	24,5 – 28,4	storm	storm	träd rycks upp, större skador på hus	Höga vågberg, havsytan vit av skum, starkare dån
11	28,5 – 32,6	svår storm	svår storm	mycket sällsynt i inlandet	Andra fartyg döljs av vågbergen, skum stör sikten
12	32,7 -	orkan	orkan	nästan bara i fjällen och i tromber	Mest i tropiska cykloner

(Nilsson, 2005, s.51)

Människor har runt om på jorden lärt sig att leva med olika vindar, som har givits olika namn. Nilsson (2005) menar att det finns hundratals, kanske tusentals namngivna lokala och regionala vindar i världen. Jag tänkte här ta upp några av dessa som är lite mer kända:

Mistral: En kylig, kraftig och torr nordlig vind. Under vintern och våren kan tung kalluft norr om Alperna rinna ned i Rhônedalen, där den inriktas och förststärks. I extremfall kan Mistralen orkanstyrka.

Scirocco: Vinden känns het och torr på Sicilien och i södra Italien. Scirocco är en syd- till sydostlig stoft- och sandbemängd vind från Sahara. På sin väg norrut blir suger den heta luften upp vattenånga från Medelhavet. Siroccon förknippas därmed på Capri med varmt, fuktigt väder och dimma. Ännu mer norrut kan vinden ge rikliga regn då den har tagit upp så mycket fuktighet.

Sommarmonsun och vintermonsun: Monsunvindar är årstidsbundna vindar som blåser över främst södra Asien. Enligt Nilsson (2005) kan den årstidsbundna monsunen kan jämföras med den dygnsbundna sjöbrisen och landbrisen. Sommarmonsunen blåser från havet till land och för med sig fuktig luft, som ger regn när luften hävs i bergssluttningarna. Då det är tvärtom, alltså att vinden blåser från kontinentens inre mot havet och är kall och torr, är det istället vintermonsun.

Referens: Nilsson, L-G & Bokförlaget Semic (2005). ”Stora boken om vädret”. Sundbyberg