Områden kring ekvatorn värms upp mest på grund av solens "placering". Det bildas en zon av lågt tryck. Denna varma luft stiger uppåt och rör sig mot polerna. Under vår sommar rör den sig norrut och under vinters söderut. Vinden avkyls i norr och vänder efter att ha strömmat in mot polerna och färdas tillbaka mot ekvatorn.
Ett annat vindsystem bildas när stora kontinenter värms upp mer än omgivande hav och trycket blir lägre på land, det fungerar som sjöbris (se tidigare inlägg). När det blir vinter rör sig vindarna tvärtom.
Högtryck och lågtryck
Högtrycksområden bildas ofta över kalla områden så som Antarktis och lågtryck över förhållandevis varma områden precis som ett lågt tryck bildas vid ekvatorn eller vid stranden jämfört med är högre vid polerna och havet. Det höga trycket vid polerna gör att luften avkyls, sjunker och pressas samman vid polerna. Luft som pressas samman blir varmare och processen innebär också att molnen löser upp sig. Den varma luften vid exempelvis ekvatorn stiger och blir då kall. Detta leder till att vi ofta har varma vindar och vackert väder på sommaren när det är högtryck och dåligt med molnighet och kyla när det kommer in ett lågtryck. När luftströmmarna från ekvatorn kyls av uppkommer högtryck. Luften strömmar spiralformat i hög- och lågtrycken på grund av bland annat corioliskraften.
Lågtryck ger oss mulet och blåsigt väder och luften kommer in från Atlanten och Norska havet. Temperaturen på dessa vindar är densamma hela året. De känns ofta kalla på sommaren och varma på vinter. Högtryck ger oss vackert och molnfritt väder på sommaren men kallt på vintern. Det beror på att det inte blåser så mycket under högtryck, det blir solens strålning som avgör temperaturen. Solen värmer mer på sommaren än vintern. På hösten bildas ofta dimma när det är högtryck på grund av det är fuktigt på marken.
En av förklaringarna till att vindar uppstår är att tryckskillnader får luft att röra sig från högtryck till lågtryck. SMHI ger en bild att när man blåser upp en ballong blir trycket högre i ballongen, när man sedan "öppnar" ballongen blåser vinden kraftigt från högt tryck till lågt tryck. Ju större tryckskillnaderna är mellan hög. och lågtryck desto kraftigare vindar.
Vinden rör sig från högtryck till lågtryck. Skillnaden i tryck är avgörande för vindhastigheten, det beror också på hur nära de ligger varann. Högre hastighet ju närmre de ligger. Referenser:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/varfor-blaser-det-1.220, hämtat 2010-04-21
http://skoltips.wordpress.com/2008/03/03/vadret/, hämtat 2010-04-21
ne.se, hämtat 2010-04-21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar