Litteraturseminarium 8/2- 10

Sammanfattning av artikelen av Yoon & Onchwari

Yoon & Onchwari (2006) anser att kunskap om barns individuella skillnader, socio-kulturella bakgrund och barns utveckling är utgångspunkter för undervisningen. De förespråkar också 5E som innebär engagerande, utforskande, förklarande, utarbeta och utvärdera. även frågans roll i undervisningen framhålls. Författarna menar att utmanande frågor ska guida barnen i deras lärande. Till dessa frågor finns inga enkla svar, barnen/eleverna ska engageras, experimentera, systematisera, skapa modeller, kommunicera, mäta, förutsäga m.m. Barnen ska alltså göra naturvetenskap, i motsats till att reproducera fakta och teorier.

Konstruktivismen genomsyrar Yoon & Onchwari (2006) tankar. Sjöberg (2005) beskriver konstruktivismen som ett sätt att konstruera sin egen kunskap. En individ kan inte ta över en annans kunskap utan måste skapa sin egen. Förespråkare för konstruktivismen värdesätter det frågande samtalet och arbetssättet ska vara en process som utgår från den enskilde individens lärande (Sjöberg, 2005).

I artikeln framgår att lärare för yngre åldrar inte behöver ha någon expertkunskap i de naturvetenskapliga ämnena. Det viktiga är processen, att få barnen intresserade av naturkunskap och få syn på sitt eget lärande. Att utgå från barnens närmiljö i undervisningen anser författarna väsentligt för att skapa intresset.

Yoon & Onchwari (2006) lyfter fram tekniken som ett hjälpmedel att lära naturvetenskap. Ginner & Mattson (1996) menar att natur och teknik är två skilda saker och att teknikämnet har mer att erbjuda än ett komplement till naturvetenskapen.

Egna tankar

Vi har tolkat Yoon & Onchwaris (2006) tankar om hur undervisningen ska se ut som att det är bättre att läraren har kunskaper om helheten än delarna i naturvetenskap. Läraren bör skapa möjligheter för barnen att upptäcka naturen. Författarna poängterar att det är viktigt med en rik miljö för att skapa nyfikenhet för ämnet naturvetenskap.

Vi tycker att det verkar vara ett bra arbetssätt, på grund av att barnen är involverade i hela processen. Det blir en större kunskap och förståelse genom en ökad delaktighet i processen. Barnen får en helhetsbild och kan förstå vad man ska ha naturkunskaperna till.

Efter att vi läst Garbetts (2003) artikel insåg vi även att en god baskunskap är betydelsefull för att kunna ställa de rätta frågorna och känna sig säker i lärarrollen.

En blandning mellan de olika utgångspunkterna anser vi vara fördelaktigt. Lärare behöver viss baskunskap i naturvetenskap men vi menar att det viktiga är hur läraren lär ut och samspelar med barnen/eleverna, inte att läraren är expert i ämnet. Ska en lärare undervisa i ett ämne kan han/hon läsa om det området lite extra innan. Lärarutbildningen kan inte lära studenterna allt, utan bör enligt oss ge en god grund som sedan kan utökas i yrkesrollen där både kunskaper och erfarenheter spelar stor roll. Naturvetenskap och teknikskursen öppnar våra ögon för vad som är naturvetenskap och teknik och får oss att se möjligheterna med ämnena, det anser vi vara viktigare än djupgående faktakunskaper.