Under seminariet har vi utgått från modellen som Ahlrik (muntlig kommunikation, 100301) tog upp under föreläsningen samt tankefiguren som visar sambandet mellan kunskapsmål, undervisning och bedömning i naturorienterade ämnen från Myndigheten för skolutveckling (2008).
Tema vind i förskolan
Mål utifrån Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.
Tolkning av målet inom tema vind
Utveckla sin förståelse för hur vindar uppstår och att luft är någonting.
Hur arbetar vi för att barnen ska få möjlighet att förstå fenomenet?
Visa att varm luft stiger och kall luft sjunker genom olika experiment. Använda experiment med ballonger för att synliggöra att luft är något.
Hur vet vi att verksamheten har bidragit till att barnen utvecklat sitt kunnande?
Använda Concept Cartoon för att fråga och diskutera med barnen för att få syn på deras kunnande. Det går även att få syn på deras lärande i barnens lek. Ett annat sätt att få syn på barnens lärande är genom intervjuer. Andersson (2008) tar upp att det är viktigt att planera undervisningen så att kunnande som byggs upp vid ett tillfälle används och utvidgas i nya sammanhang och detta anser vi är möjligt att uppnå genom intervjuer både innan och efter lärandetillfället.
Kriteriefråga
Varför stiger en luftballong?
Tema vatten – flyta sjunka i skolan
Mål utifrån Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998).
Skolan skall sträva efter att varje elev efter genomgången grundskola ska känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena.
Mål utifrån kursplanen för naturorienterade ämnen (Skolverket, 2008).
Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier.
Tolkning av målet inom tema flyta – sjunka
Känna till att föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga.
Så här kan eleven visa att hon/han kan detta
Genom att ställa hypoteser, diskutera och utföra experiment där de får testa olika föremåls flytförmåga, samt med hjälp av lera undersöka formens betydelse för flytförmågan.
Så här avgörs om en elev har nått målet
Genom att använda Conxept Cartoon för att se vad eleverna har lärt sig och göra lärandet synligt. Ett annat sätt att få syn på elevernas lärande är genom de diskussioner som förs under undervisningstillfället, samt deras lösningar av problemet med lerklumpen.
Kriteriefrågor
Hur kommer det sig att en båt kan flyta?
Reflektioner kring bedömning
Vi anser att det är det är oerhört komplext med bedömning och vi kan förstå att många väljer att ha prov eftersom man då direkt får ett mått på elevernas kunskap, men vi anser att det är svårt att se elevernas förståelse genom prov och att provens utformning är av betydelse. Använder man sig av kriteriefrågor kan man bättre se elevernas förståelse. Vi anser även att det är viktigt att med variation när det gäller bedömning för att eleverna ska få möjlighet att visa sin kunskap och förståelse på olika sätt. Det är även viktigt att använda sig av formativ bedömning vilket även Andersson (2008) tar upp. Han menar att det ger vägledning för både lärare och elever.
Vi upplever att grupparbete kan vara ett bra arbetssätt att använda i undervisningen, men att det kan vara svårt för läraren att bedöma den enskilda elevens kunskaper utifrån detta.
Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Naturorienterade ämnen – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.
Skolverket. (2008). Kursplaner och betygskriterier. Västerås: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar