Atmosfären

Med tanke på vårt valda område har jag här skrivit en del om atmosfären.

Runt hela vårt jordklot finns det ett luftrum. Detta luftrum är det vi kallar för atmosfären. Atmosfären består av största delen av kväve (78%) och syre (21%). Det finns även argon, koldioxid samt små mängder av en hel del andra gaser, bland andra koldioxid och ozon som är särskilt viktiga för atmosfärens egenskaper. Utöver detta ingår vattenånga i varierande mängd, det vill säga vatten i gasform. Jordens atmosfär utvecklades inte förrän hundratals miljoner år efter jordens tillkomst. Den utvecklades genom gaser som trängde fram ur jordens inre. För 500-1000 miljoner år sedan blev syrgasmängden så pass hög att ett ozonskikt kunde bildas och skydda organiskt liv. Atmosfären har under de senaste 3-4 miljoner åren varit betydligt kallare än den numera är, och har då haft återkommande istider. Nu är atmosfären inne i en av de korta varma perioder som återkommer omkring vart 100 000:e år och som varar ungefär 10-20 tusen år.

Vi lever hela vårt liv i atmosfären, men den är i stort sett omärklig för oss utom när det blåser. Piaget menade att luft endast existerade för barn i förskoleåldern när luften var i rörelse. De har, enligt honom, inget begrepp om stillastående luft. Det är dock viktigt att ha kunskap om luften, som är ett livsuppehållande system som finns i vår närmaste omgivning i hela vårt liv! Trots att luft är osynlig och luktlös så existerar den. Den tar plats, har tyngd och massa, kan fördela sig jämt i en given volym och kan samlas in i slutna kärl. Luften kan även utvidga sig vid uppvärmning och dra sig samman vid avkylning. Atmosfären kan delas in i olika skikt efter lufttemperaturens förändringar med höjden och, över 60 km höjd, på förekomsten av elektrifierade gasatomer och gasmolekyler (så kallade joner);
· troposfären: 0-10 km
· stratosfären: 10-50 km
· mesosfären: 50-80 km
· termosfären: 80-600 km

Atmosfären är tätast närmast jordytan. Tätheten avtar sedan uppåt, och på 50 km höjd är den inte mer än en tusendel av värdet vid jordytan.

Källor: Andersson, B. (2008), Bra Böckers Lexikon och Anders Persson, meteorolog vid SMHI.